– Hos 8:4-7, 11-13 Ps 115:3-10 Matt 9:32-38 –

”Vind sår de, storm skördar de.”

Den kultur som sår i köttets åker borde inte för­vånas över den skörd som växer upp.

Profeten ser en början och upptakt i avguderiet. Att ”göra sig” avgudar kan tyc­kas harmlöst, men det påver­kar dem som gjort dem. Profeten säger: ”De som har gjort dem skall bli dem lika, ja, alla som förtröstar på dem.” 

Vi märker det i våra tankar. En ond tanke påverkar nästa tanke, om jag til­låter den onda tanken att finnas kvar. En avundsjuk tan-ke, en tanke av själv­öm­k­an, en be­gärande eller dömande tanke, alla tankar påverkar mig om jag tillåter dem att finnas kvar.

Människans frihet vittnar om hennes storhet. Hon kan vän­da till­baka till den tanke där hon gick fel – ångra den, ta avstånd från den och med nådens hjälp låta sig befri­as ur fång­enska­pen.

Jesus driver ut demonen ur den stumme och denne bör­jar tala. Folket bekräftar kraften i Jesu ord: ”Aldrig förr har man sett något sådant i Is­ra­­el”.

Lärjungen lyssnar till Guds ord. Han tar ordet i sin mun för att få del av dess kraft. 

Vi tuggar i oss Guds Ord, ur vilket de goda tankarna föds.

Sådan delaktighet i Guds ord påverkar framtiden.

Jesus talar om oss som medarbetare i sitt skördearbete.

”Be skördens herre att han sänder ut ar­betare till sin skörd.”

Gud tycks vänta på vår bön. Och bönen börjar i det hjärta som renas, fylls och förvandlas av Guds ord.

Förvandlingen sker i den heliga eukaristin.