– 5 Mos 4:1,5-9 Ps 147:12-13,15-16,19-20 Matt 5:17-19 – ”Vilket annat stort folk finns, vars gudar är det så nära som Her­ren, vår Gud, är oss, så ofta vi åkallar honom?” Vi vet det i teorin, men behöver hjälp för att förstå det i hjärtat. Därför ges maningen: ”Akta dig väl, så att du inte

– Till Dan B:2,11-20 Ps 25:4-9 Matt 18:21-35 – Vissa ord i den heliga Skrift har fått fäste i Kyrkans liturgi. Delar av Asa­r­jas bön i den brinnande ugnen beds i varje ka­tolsk mässa. När gå­vor­na burits fram på altaret ber prästen tyst och djupt böjd inför alta­ret: ”Herre, vår Gud, inför ditt an­sik­te ber

2 Mos 17:3-7 Ps 95:1-2,6-9 Rom 5:1-2, 5-8  Joh 4:5-42 Livgivande samtal En kvinna går ut ur staden. Hon bär på en kruka för att hämta vatten. Vid brunnen hän­­der något som får kvinnan att låta krukan stå och åter­vända till staden, men nu i ett annat ärende. Hon har gått ut under den heta

– Mik 7:14-15,18-20 Ps 103:1-4,9-12 Luk 15:1-3,11-32 – Profeten förundras. ”Vem är en sådan Gud som du? – du som förlåter kvarlevan av din arvedel dess överträdelse, du som har lust till nåd”. Fadern i liknelsen ”fylldes av medlidande och sprang emot sin son och omfamnade honom och kysste honom”. Senare går han också ut

– 1 Mos 37:3-4,12-13a,17b-28 Ps 105:16-21 Matt 21:33-43,45-46 – Josefs bröder är förblindade av avundsjuka. De hatar sin broder och säljer honom till priset för en slav.  Deras avund kan psykologiskt förklaras. Jakob hade Josef kärare än sina andra sönder. Han fick en särskild livklädnad. Oförsiktigt och oklokt kan vi tyc­ka. Josef hade naivt berättat

– Jer 17:5-10 Ps 1:1-4,6 Luk 16:19-31 – Kan man lita på människor? Det tycks rimligt och låter ”kristligt” att lita på sin nästa, men både Skrift, Tra­di­tion och Kyr­kans er­farenhe­t varnar för det. An­för­tro dig inte åt någon utan att först ha prövat ve­der­böran­de! Vi lever i en fallen värld, inte i paradiset. Kyrkans

– Jer 18:18-20 Ps 31:5-6,14-16 Matt 20:17-28 – Jeremia har bett och vädjat för sitt folk. Deras synder, avfall, avguderi och sociala orättvisor hotar att dra över sig Guds vrede. Det var också vad som skulle ske när Jerusalem intogs och förstördes av ba­byloni­er­na år 587 f.Kr. Jeremia är unik, också bland profeterna. Ingen har

– Jes 1:10,16-20  Ps 50:8-9,16bc-17,21,21 Matt 23:1-12 – ”De säger ett och gör ett annat.” Hyckleri kallas det. Allvarligast blir hyck­leriet när det har religiösa för­tecken. Je­sus talar med bitande iro­ni om önskan ”att ha he­ders­­platsen på gästabuden och att vilja bli hälsade på torgen och kallas rabbi”.  I teorin är alla förnuftiga människor eni­ga

– Dan 9:4b-10 Ps 79:8,9,11,13 Luk 6:36-38 – Profetens uppgift är inte bara att förkunna. Hans kallelse är ock­så att be för folket. Profeten Daniel gör det, och gör sig också till ett med de­ras synd i en ställföreträdande be­­kännelse: ”Vi har syndat, vi har gjort illa. Vi hörde inte Herrens, vår Guds röst”. Det

1 Mos 12:1-4a, Ps 33: 1-5,18-22,22 2 Tim 1:8b-10, Matt 17:1-9 Ditt ansikte, Herre, söker jag Under ingångsprocessionen fram till altaret denna söndag sjunger kyrkan: ”Ditt an­sik­te, Herre, söker jag.” Det är den djupaste drivkraften i allt äkta sökan­de. Män­ni­skan söker sin Skapare. Avbilden söker urbil­den. Äng­larna mät­tas ständigt av den­na syn. Slutmålet för människan