– Upp 18:1-2,21-23; 19:1-3,9a Ps 100 Luk 21:20-28 – I Johannes Uppenbarelse syftar Babylon på Rom, som staden var när bibelns sista bok skrevs, kejsarstaden, platsen för moraliskt förfall och ofta blodig förföljelse av de kristna. ”Babylon” blir en symbol för ondskans mysterium, ”ett tillhåll för demoner, ett näste för alla orena andar”. Det är
Filem v. 7-20 Ps 146:7-10 Luk 17:20-25 – Pauli korta brev till Filemon är präglat av värme, ömhet och tillgivenhet. Filemon tillhörde de ledande i församlingen i Kolossai. Han hade en slav, Onesimos, som hade flytt, men fått kontakt med Paulus. Denne hade undervisat och döpt honom och han var nu Paulus till hjälp i
”Varför kan ni inte tyda vilken tid det är?” Jesus frågar och svarar med den märkliga motfrågan: ”Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?” Indirekt hänvisar han till samvetet, ”människans hemligaste centrum och helgedom”. I sitt samvete har människan redan svaret, när hon låter samvetet upplysas. Samvetet känner igen sanningen i Jesu
– Gal 3:22-29 Ps 105:2-7 Luk 11:27-28 – Hur är det möjligt att människor beter sig så lumpet mot varandra som de gör? Aposteln Paulus har ett svar på frågan, men ett svårsmält svar. Han säger att det beror på synden. Guds ord säger ”allt (=alla människor) är lagt under synden”. Det är svårt att
– Gal 2:1-2,7-14 Ps 117 Luk 11:1-4 – Paulus vill få sitt arbete bekräftat av de ledande apostlarna i Jerusalem. Han vill inte ”slita, eller ha slitit, förgäves”. Jakob, Kefas (Petrus) och Johannes ”förstod vilken nåd han hade fått”. Vad kunde inte ha hänt genom kyrkohistorien om karismatiska och profetiska ledare hade gjort som Paulus?
1 Mos 14:18-20 Ps 110:1-4 1 Kor 11:23-26 Luk 9:11b-17 Närvaro, offer, helande Den högtid vi firar idag, Kristi kropps och blods högtid, är Herrens största gåva till sin kyrka. Aposteln Paulus vittnar om det i andra läsningen, det äldsta skrivna vittnesbördet vi har om den heliga eukaristin: ”Jag har själv tagit emot från Herren
2 Mos 12:1-8,11-14 Ps 116:12-13,15-18 1 Kor 11:23-26 Joh 13:1-15 Kärlek ända till slutet Jesus faller på knä och tvättar lärjungarnas fötter. En bild av hela hans liv och gärning. Han som var ett med Fadern i det höga, steg ned och utförde slavens arbete. Han, genom vilket allting blivit till, faller på knä för sin
– 2 Sam 12:1-7a,10-17 Ps 51:12-17 Mark 4:35-41 – ”Du är den mannen.” Natans pedagogik är genomtänkt. Han berättar för David om en rik man som berövar en fattig man dennes enda får för att mätta en resande. Därmed gillrar Nathan en fälla för David. Han lockar fram hans häftiga reaktion. David går i fällan
– Kol 3:12-17 Ps 150:1-6 Luk 6:27-38 – Dagens läsningar målar två bilder, men med olika färger. Paulus målar med varma och milda färger. Jesus målar med ett intensivare ljus, svårare att både förstå och uthärda. Skall hustrun som misshandlas vända andra kinden till? Skall kriminalitet och våld ta över våra gator? Skall man inte få
Jes 35:4-7a Ps 146:7-10 Jak 2:1-5 Mark 7:31-37 Fatta mod! Profetens budskap tycks bli allt aktuellare ju mera tiden går: “Fatta mod, var inte rädda!” Både sekulära och troende plågas av rädsla och modlöshet, vilket kan göra livet till ett fängelse. Redan 500 år före Kristi födelse förkunnade profeten, och han gjorde det med intensitet