– Amos 5:14-15, 21-24 Ps 50:7-13,16b-17 Matt 8:28-34 –
Profeten Amos säger det självklara, det som varje människas samvete säger: ”Sök vad gott är, och inte vad ont är”.
Amos går till rätta med dem som firar gudstjänst men blundar för orätten och slarvar med vardagsmoralen. ”Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten välla fram som vatten!”
Hur ser det ut på gatorna i en kultur där man stängt öronen för de sanna profeterna?
Demonerna gillar inte när Jesus dyker upp. De vet vem han är redan innan Petrus och apostlarna gjorde det. ”Vad har du med oss att göra, Guds son?”
Det hela blev så obehagligt att människorna ber Jesus att ”lämna deras område”. De vill inte se, trots rädslan över det ondas framfart. Naivitet och godtrogenhet får styra, de sämsta av vägvisare.
Det är lätt att uppleva fienden som övermäktig. Cassianus påminner den räddhågade om att Jesus och hans änglar är starkare, också när lasterna ockuperar människan.
Profeten vädjade till samvetet. Det påminner om att både omoral och laster är främmande ockupanter i människan.
Ibland måste lärjungen säga till frestelsen som Jesus sade till demonerna: ”Ge er i väg!” Då visar det sig att det är demonerna som är fega. Det vet att Jesus är starkare.
Jesus är inte bara stark, han är framför allt barmhärtig. Vi hör det när han uppmanar lärjungen att modigt avslöja och stå emot det onda.
”Var frimodig och oförfärad i ditt hjärta.”