- Am 3:1-8; 4:11-12 Ps 5:5-8 Matt 8:23-27 -

Allt som finns och allt som händer har en orsak.  

Profeten ger exempel på en av tillvarons grundlagar, den om or­sak och verkan. ”Ryter ett lejon i skogen, om det ej har funnit nå­got rov?”

Måste då inte allt­sammans, hela världsalltet, också ha en or­sak? Men en orsak som själv är evig och utan or­sak.

Alternativet vore en ”evig mate­ria”, den konsekventa ”materialismen”. Tron bekräftar tanken och bekän­ner att Gud i begynnelsen har skapat allt ur intet.

Den materiella verkligheten styrs av lagar som vi kan iaktta, men ba­kom alltsammans finns en evig och oska­pad orsak, Gud.

Katekesen säger: ”Gud är den första och oskapade orsaken som verkar i och ge­­nom de andra (skapade) orsakerna”.

Profeten tillämpar det på Israels folk som utvalts av Gud, men som begått en rad missgärningar, vilket obön­hörligt får följ­der. A­mos fick tyvärr rätt. Trettio år senare drab­bades Nordri­ket av förödel­se.

Evangeliet vittnar om hur den ”oskapade orsaken”, som är Gud, ligger och so­ver i båten. Gud har blivit människa och en männi-ska blir trött och be­höver sova.

Så reser han sig upp och befaller vindar och vågor så att det blir ”a­ll­­­­­­­de­­les lugnt”. Han visar sig star­kare än både vindar och sjö. Star­kare än alla ”skapade” orsaker.

Genom sin påsk visar han sig barmhärtigare än de ”lo­giska” följderna av män­­­niskans alla missgärningar.

Själv frågar han: ”Varför är ni rädda, ni trossvaga?”

---

[1] Många kristna avrättades under kejsar Nero efter Roms brand år 64.