– Fil 1:18b-26 Ps 42:2-3,5bcd Luk 14:1,7-11 – ”För mig är livet Kristus och döden en vinning.” Paulus skriver från fängelset till sin älskade församling i Filippi. Han vittnar frimodigt. Döden har förlorat sin udd och sitt hot. Dö­den är i stäl­let vägen för att till fullo få ”vara hos Kris­tus. Det vore ju det allra

– Ef 6:10-20 Ps 144:1-2,9-10 Luk 13:31-35 – ”Häm­ta styr­ka hos Herren, av hans oerhörda kraft.” Det är som om Paulus kände vår svaghet och frestelsen till uppgiven­het. Ock­så den vacklande viljan. Jesus själv suckar: ”Hur ofta har jag inte velat samla er… men ni ville in­te”. Därför säger hans apostel: ”Häm­ta styr­ka hos Herren, av

– Ef 6:1-9 Ps 145:10-14 Luk 13:22-30 – ”Var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja.” Det gäller både barn och föräldrar, både underordnade och dem som är satta att leda. Barnen uppmanas av aposteln att lyda sina föräldrar. Samtidigt uppmanas fä­derna att ”inte reta upp sina barn”.    Föräldrarna är inte barnens herrar, utan

– Ef 5:21-33 Ps 128:1-5 Luk 13:18-21 – I förstone tycks aposteln inte ifrågasätta sin tids syn på förhållan­det mellan man och kvinna i äktenskapet.  Ändå sker något som förändrar och förnyar allt. Han uppmanar båda makarna att ”underordna sig varandra av vördnad för Kristus”.  Han uppmanar mannen att älska sin hustru som Kristus har

Syr 35:15b-17,20-22a Ps 34:2-3,17-19,23  2 Tim 4:6-8,16-18  Luk 18:9-14 Vem förstår denna liknelse? Vi har hört en av Jesu mera kända liknelser, den om farisén och tullindrivaren i templet. Spontant tar vi avstånd från farisén och sympatiserar med tullindrivaren. Farisén framstår som självgod när han räknar upp sina religiösa meriter, inte minst när han föraktfullt

– Ef 4:7-16  Ps 122:1-5 Luk 13:1-9 – ”Var och en har fått just den nåd som Kristus har velat ge ho­nom”. Hela kroppen skall ”fogas samman och hållas ihop genom att alla le­der­na hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje sär­­­­­­skild del.” Det är Guds plan med den gemenskap vi

– Ef 3:14-21 Ps 33:1-2,4-5,11-12,18-19 Luk 12:49-53 – Paulus sitter inte och grubblar. Han vill falla på knä och förundras över den ofattbara gåva som Gud har givit honom och som gjort honom till apostel. Avsnittet avslutar de tre inledande kapit­len i Efesierbre­vet. Det har liturgisk prägel och slutar med ett ”Amen”. Aposteln söker olika uttryck

– Ef 3:2-12 Jes 12:2-3,4b-6 (Resp.psalm) Luk 12:39-48 – Aposteln mediterar över ”den outgrundliga rikedom som finns i Kristus.” Denna rikedom, ”hemlighe­ten med Kris­tus”, har varit fördold i ti­digare släktled, men har nu uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter. Också hedningarna skall få del av denna ”rikedom”. Inte ens änglarna kände hela hemligheten. Enligt

– 2 Tim 4:9-17a  Ps 145:10-13b,17-18 Luk 10:1-9 – Enligt dåtida judisk uppfattning fanns det 70 icke-judiska folk. Lukas berättar hur Jesus, utöver de tolv, utser och utrustar ytterligare 70 (eller 72) för sitt upp­drag. I Apostlagärningarna berättar Lukas hur budskapet skall nå ”till jordens yttersta gräns”. Kyrkan är sänd till alla folk. Herren skickar

– Ef 2:1-10 Ps 100 Luk 12:13-21 – Om vi låter blicken glida över texterna denna Ignatius dag, och tar med också Ignatius brev till de kristna i Rom på vägen till mar­tyriet, ser vi två helt olika slags människor. En grupp är efesierna före sin omvändelse. De följer sina begär och handlar som kroppen och