S. Athanasios, biskop och kyrkolärare

– Apg 13:44-52 Ps 98:1-4 Joh 14:7-14 –

Den helige Athanasios är kronvittnet för tron på Kristi Gudom. Je-sus själv vittnar om denna tro i dagerns evangelium: ”Den som har sett mig har sett Fadern.” Athanasios tillbringade sjutton år i landsflykt för denna tro.

Ordet inte bara visade sig som människa. Ordet antog vår kropp och själ, han blev människa. Utan inkarnationen hade människan inte kunnat förvand­las och gudomliggöras.

Men när Gud har antagit vår kropp och med den kroppen dött och uppstått från de döda, har döden inte längre den slutliga makten över människan.

”Genom att anta en kropp och genom uppståndelsens nåd ryckte Ordet människorna undan döden. Ordet förintade döden, som el-den förtär halmen.”

Arianismen, som förnekade Kristi Gudom, dyker upp i ständigt nya va­rianter. Jesus reduceras till profet, fö­redöme, terapeut eller det man menar sig behöva i en viss tid.

Det är ingen tillfällighet att Athanasios också skrev bio­grafin om S. An­tonios, munkväsendets fader, som påver­kat och präglat klosterlivet i både öst och väst.

Pau­lus och Barnabas förkunnel­se mitt i Mindre Asien väcker allt större glädje hos några, medan andra blir allt­mer avvisande.

Målet är att gudsriket skall växa. Alltmer glädje och helig ande. Det gäller både kyr­kan och lärjungen.

Låt oss ännu ivrigare be att Anden fullbordar sitt verk; det är So­nens verk i den heliga Kyrkan och bland sina lärjungar.

Skall Jesus en gång fråga oss som han frågade Filippos: ”Så länge var jag tillsam­mans med er och ändå kände du mig inte?”

Låt oss ta hela vår tro i besittning. Jesus säger: ”Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig”.

Den tro som den helige Athanasios gav sitt liv för.