– Klag 2:2,10-14,18-19 Ps 74:1-7,20-21 Matt 8:5-17 –

Klagovisorna, som tillskrevs profeten Jeremia, uttrycker nöden och förtvivlan i Jerusalem efter stadens fall. ”De äldste i Sion sit-ter tigande på marken, sänker huvudet mot jorden.”

De hade lyssnat till falska profeter, de som predikade att det inte fanns någon fara. ”De syner som dina profeter såg var lögn och bländverk. De visade dig inte din skuld, så att ditt öde kunde vändas. Falska och förledande var deras profetord”.

Det onda drabbar hela gemenskapen, inte minst barnen och dem som växer upp. ”Ropa högt till Herren, klaga, dotter Sion! Sträck dina händer mot honom i bön för dina barns liv, de som förgås av hunger i varje gathörn.”

Evangeliet berättar om en romersk officer, en hedning, som ber för sin sjuke tjänare: ”Herre, jag är inte värdig att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord så blir din tjänare frisk.”

Till skillnad från denne hedning har många blivit hemmablinda. ”Många skall kom­­ma från öster och väster och ligga till bords, men rikets egna barn skall kastas ut.”

Den egna själen blir som det ödelagda Jerusalem när den lyss­nat till onda tankar och falska profeter.

Officerens befallningar till sina under­lyd­ande tillämpar Cas­sianus på de egna tankarna så att vi kan bli ”andliga officerare”. Till de onda tankarna måste lärjung­en säga: ”Gå!” och till de goda tankarna kan han säga: ”Kom!”

Det är med Herrens ord som hjärtat hålls rent från onda tankar och ger plats för goda.

Ett hopp skymtar fram. Herren gjorde en av Sions döttrar till en värdig boning åt sin egen son. Maria delar med sig av sin renhet. Hon förmedlar sin sons nåd.

Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare!