– Jes 49:1-6 Ps 71:1-4a,5-6b,15,17 Joh 13:21-33,36-38 – Stämningen vid den sista målti­den var spänd. Jesus har förut­sagt för­räde­ri­et. ”En av er skall förråda mig”. Petrus vågar inte själv fråga vem

– Jes 42:1-7 Ps 27:1-3,13-14 Joh 12:1-11 – Under de första dagarna i Stilla vec­kan låter Kyrkan oss höra tre av sångerna om ”Herrens tjänare” hos pro­feten Jesaja. Den fjärde får

­­­ Jes 50:4-7 Ps 22:8-9,17-20,23-24 Fil 2:6-11 Luk 22:14-23:56 Inledningsord när kvistarna välsignas Vi går in i stilla veckan. Den kallas också stora veckan. Den innehåller allt, både det lägsta

– Hes 37:21-28 Jer 31:10-12b,13 (resp.psalm) Joh 11:45-56 – Kajafas ”talar inte av sig själv. Han talade profetiskt”. Gud låter denne skrupel­frie realpo­liti­ker uttrycka sin gudomliga plan. Och inte bara

– 1 Mos 17:3-9 Ps 105:4-9 Joh 8:51-59 – Också vi kristna är Abrahams barn. Genom blodet tillhör vi olika folk och natio­ner, men genom tron tillhör vi det heliga

– Dan 3:14-20, 24-25, 28 Till Dan B:29-33 Joh 8:31-42 – Den sagolika berättelsen om de tre männen i den brinnande ugnen be­kräftar sin sanning i den långa raden av heliga

– 4 Mos 21:4-9 Ps 102:2-3,16-21 Joh 8:21-30 – Guds folk knotar under vandringen. Gång på gång. De saknar bröd och vatten och menar sig ha skäl att inte bara

Jes 43:16-21 Ps 126 Fil 3:8-14 Joh 8:1-11 Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer. Det finns ord i mänsklighetens historia som lyser starkare än andra.

– Jer 11:18-20 Ps 7:2-3,9b-12 Joh 7:40-52 – ”Aldrig har någon män­niska talat som han.” Men det unika och fascinerande i Jesu ord är också det som väc­ker motstånd. Redan

– 2 Mos 32:7-14 Ps 106:19-23 Joh 5:31-47 – Folket har ”tagit sig till vad fördärvligt är”. När Mose dröjer uppe på ber­get blir de otåliga och gjuter sig en