– Upp 21:2,22-27 Ps 101:1-2a,3-4,6-7 Luk 22:24-30 –

Kristi Himmels­färds dag år 1160. Enligt traditionen stannade Erik kvar i mässan tills den var slut, trots att han fått besked om att fienden när­ma­­­­de sig. Han hann inte ordna sina trupper och stu­pade i striden. Han visste att mässan handlade om Jesu lid­ande, offer och seger.

De tro­en­de förstod att hans död var ett martyrium. Denna övertygelse kunde ingen makt rå på. Hans reliker förblev i Uppsala domkyrka över re­for­mationen. De respekteras och vördas än idag.

Samma kamp pågår i alla Kristi kropps lemmar, särskilt i mot­gång­en.

”Låt oss genom hans förtjänst och förbön i varje motgång vinna kor­sets seger.” (kollektbönen)

Jesus säger i evangeliet: ”Ni är de som har stan­nat kvar hos mig under mina pröv­ningar.” 

En märklig formulering. Jesu lär­jungar skulle ju snart lämna ho­nom en­sam i Getsema­ne. El­ler talar han om att de senare skall nå martyriet? Talar han om S. Erik och vår tids martyrer? Talar han om oss?

Maria och Johannes vid korset stan­nade kvar hos Jesus i hans yttersta pröv­ning. Det rymmer en hemlighet som otaliga ikoner håller fram för de troendes blickar. De höll ut, utan att förstå. De drogs in i Kristi eviga offer.

Enligt aposteln ”väd­jar han för oss” inför Fadern. Hans vädjan är evig, den gäller överallt och alla, i varje si­tua­tion. Att hålla ut i prövningen är därför att ”stan­na kvar” hos ho­nom, för att själv få kraft, och för att stöd­ja andra, ännu svagare, också respiratorbundna corona-drabbade.

Aposteln Paulus vittnar om det nya som tillkommit, den avgör­ande skillnaden: ”Ansatt men inte kringränd, rådvill men inte råd­­lös, för­följd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad”.

Att hålla ut ”för Jesu skull” gör skillnad. Jesus höll ut och överger inte den som prövas. Om någon ”går bort” så är det människan.

Vi stärks i prövningen genom den heliga eukaristin, där vi förenar våra pröv­ningar med Jesu li­dan­den och ser hur de förvandlas.

Inte automatiskt. Må han om oss kunna säga: ”Ni är de som har stan­nat kvar hos mig un­der mina pröv­ningar”.

Och – låt oss hålla ut i bön för Sveri­ge! Helige Erik, bed för oss!