Kortpredikan 25/11 S. Niels Stensen, biskop

– Upp 14:1-3,4b-5  Ps 24:1-4b, 5-6 Luk 21:1-4 –

Vilken skara! – Den fattiga änkan hörde dit. Niels Stensen likaså. Jo­hannes beskriver dem. De har lärt sig den nya sången. De är friköpta från jorden. De följer Lammet vart det än går. De etthundrafyrtiofyra tusen. Responsoriepsalmen be­sjunger dem: ”De som har oskyl­­diga händer och vars hjärta är rent, de som inte be­drar. De söker Guds ansikte”.

Jesus såg den inre kvaliteten hos änkan som gav allt hon ha­­­de att leva på och därmed sig själv. Aposteln beskriver vad som sker genom henne: ”Jag är fattig men gör många rika, jag har ingen­ting men äger allt”.

Mönstret blir synligt i Skriftens sista bok. Jo­han­nes ser dem som ”följer Lammet” genom tidens och historiens alla trångmål, fasor och prövningar. De har förstått Guds hemliga plan och me­ning.

”De sjöng en ny sång inför tronen”. Sången avslöjar att deras styrka inte kommer från dem själva.

Niels Stensen (d. 1686) bekräftar dagens läsningar. Han var född i Kö­pen­hamn, men hade på faderns sida skånskt ur­sprung. Han blev världsbe­römd anatom och grundlade geologin som vetenskap.

Under en lång vistelse i Italien lärde han känna katolsk tro och praxis, inte minst sjukvårdsinrät­tningar. En sak­ramentspro­ces­sion på Kristi Leka­mens dag blev av­gör­ande. Han blev katolik, präst­vig­des och fullbordade sitt liv som bis­kop i Mün­s­ter med an­svar för katoliker i för­sking­ring­en.

Han dog utfattig. Si­na ägodelar hade han gett till de fatti­ga. Han fick redan i det här livet smaka det skapelsen pekar fram mot.   

Med sinnet iakt­tog han, med förståndet för­stod han vad han såg. Med tron för­un­drades han över skapelsens ursprung och mål.

Han säger: Skönt är det vi ser. Skönare det vi förstår. Skönast det vi inte fattar.