– Syr 4:11-19 Ps 119:165,168,171-172,174-175 Mark 9:38-40 – Jesus har inte så sällan supporters också utanför kyrkan. Hans rykte är ofta bättre än kyrkans. Evangelisten berättar om någon som drev ut demoner i Jesu namn utan att själv höra till kretsen av lärjungar. Sådant kan styras av tveksamma motiv. Man utnyttjar Jesu namn för egna
– Syr 2:1-11 Ps 37:3-4,18-19,27-28,39-40 Mark 9:30-37 – ”Om du närmar dig Herren för att tjäna honom, bered dig då för prövningar.” Den prövade uppmanas att vara ståndaktig och hålla ut, att inte göra något förhastat när olyckan kommer, ännu mindre något orätt, att ha tålamod i alla slags lidanden. Vidare uppmanas han att lita
– Syr 1:1-10 Ps 93:1-2,5 Mark 9:14-29 – Visheten är lugn, eftertänksam, betraktande, insiktsfull – vacker. Den besatte pojken är fångad av vishetens och skönhetens motsats. Han ”tuggar fradga och skär tänder”. Alla som lever har fått del av visheten, förmågan att se och förstå, men den är ofta dold under sabotörer, ibland brutalt fula. Vishetens
1 Sam 26:2,7-9,12-13,22-23 Ps 103:1-4,8,10,12-13 1 Kor 15:45-49 Luk 6:27-38 Älska fienden – kan man lära sig det? Jesu ord är glasklara: ”Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er…”. Man kan avvisa orden som orimliga och omänskliga. Man kan försöka
– 1 Pet 5:1-4 Ps 23 Matt 16:13-19 – Vi firar den dag då Petrus intog sin stol som biskop i Rom. Världsliga härskare och deras välden faller, förr eller senare. Petri ämbete består. Diktatorer uppträder som ”herrar” och övervakar sina riken, ofta ”av vinningslystnad”. Petri efterföljare är ålagda att vaka över den anförtrodda hjorden, inte
– 1 Mos 11:1-9 Ps 33:10-15 Mark 8:34-9:1 – Hur har de olika språken uppstått? Språkforskare söker det historiska svaret på sådana frågor. Bibeln söker svar på en annan, men besläktad, fråga. Varför uppstår så lätt konflikter mellan människor? Ofta börjar konflikter genom ord. ”Babels torn” betyder i bibeln språkförbistring, att människorna inte längre förstår
– 1 Mos 9:1-13 Ps 102:16-21,29,22-23 Mark 8:27-33 – Efter syndafloden börjar allt om på nytt. Gud välsignar Noa som han välsignade Adam. Noa påminns om att människan är skapad till Guds avbild och han får uppdraget att vara fruktsam och föröka sig. Men nu är det inget paradis längre. Snarast liknar det ett jägarliv,
– 1 Mos 8:6-13,20-22 Ps 116:12-15,18-19 Mark 8:22-26 – Gud ser människans ondska och floden behövs för att stoppa och förinta den. Men genom vattnet och arken bereds samti-digt för ett nytt släkte. Israels folk skall senare räddas genom Röda havet medan fienderna går under. Den sanne Guden förblir trofast, trots människans trolöshet. ”Syndafloden” handlar
1 Mos 6:5-8; 7:1-5,10 Ps 29:1a-2,3ac-4, 3b, 9b-10 Mark 8:14-21 Berättelsen om Noa finns fortfarande i vår kulturs kollektiva minne. Efter berättelsen om syndafallet och det första brodermordet beskrivs hur människorna sjunker allt djupare i ondska. Deras hjärtan beskrivs som onda. I hjärtat avgörs människans öde. Gud beskrivs på ett alltigenom mänskligt sätt. Inte
– 1 Mos 4:1-15,25 Ps 50: 1-8,16b-17,20-21 Mark 8:11-13 – När förhållandet till Gud har skadats är steget inte långt till det första brodermordet. Beskrivningen blir som en andra syndafallsberättelse. Det är inte historia i vanlig mening. Berättelsen beskriver vad som pågår hela tiden. Människan känner igen sig. Kains onda planer syns i hans mörka blick,