Ords 30:5-9 Ps 119:29,72,89,101,104,163 Luk 9:1-6
Den helige prästen Pio höll sitt ”uppdrag obefläckat och klanderfritt”. Han umgicks med sina bröder på ett otvunget sätt. I 50 år bar han Kristi sårmärken på sin kropp.
Inte minst i biktstolen lät han Guds ord bära frukt. Han kunde avslöja den som hycklade och varna den som lät sig fångas av ”livets bekymmer, rikedomar och nöjen”. Men också trösta och vägleda den som prövades.
Till en ordenssyster som anfäktades av rädslor, frestelser och bedrövelser sade han. ”Tvivla inte på att det är Herren som ligger bakom allt som har hänt med er själ. Tro inte att det är en olycka eller Guds ogillande!” Det är Gud som med sin hammare och mejsel formar stenen, så att den passar in i hans tempelbygge.
Gud tar också motgångar, plågor och lidanden i sin tjänst. Också den rättfärdige faller sju gånger om dagen. Men inte ens synden kan förstöra. Han råder sin syster att kasta ut grubblerier och tvivel.
Padre Pio skriver: ”Ibland visar sig Jesus. Tacka honom för det. Om han gömmer sig, tacka honom ändå”. Han kallar det ”kärlekens kurragömmalek.”
Det svåra trollas inte bort, men förvandlas när det förenas med Kristus, som genom sitt lidande är ”alla konungars konung och alla herrars herre”.
”Låt oss på prästen Pios förbön bli så förenade med Kristi lidanden att vi lyckligt når fram till uppståndelsens härlighet.” (dagens kollektbön)
