– Hos 8:4-7, 11-13 Ps 115:3-10 Matt 9:32-38 –

”Vind sår de, och storm skall de skörda.”

Den kultur som sår i köttets åker borde inte för­vånas över den skörd som växer upp.

Profeten ser dess början i avguderiet. Att ”göra sig” avgudar kan tyc­kas harmlöst, men påver­kar dem som gjort dem och som an­vänder dem. Profeten säger: ”De som har gjort dem skall bli dem lika, ja, alla som förtröstar på dem.” 

I ”miniatyr” märker vi det. En ond tanke, avundsjuk, själv­öm­k­ande, be­gärande eller dömande, påverkar nästa tanke, om jag til­låter den att finnas kvar. Om jag tillåter den…

Människans frihet vittnar om hennes storhet. Hon kan vän­da till­baka till den punkt där hon gick fel – och låta sig befri­as ur fång­enska­pen.

Jesus driver ut demonen hos den stumme och denne bör­jar tala. Folket bekräftar kraften i Jesu ord: ”Aldrig förr har man sett något sådant i Is­ra­­el”.

Lärjungen lyssnar till Guds ord och tar det i sin mun för att få del av dess kraft.  

Det betyder att läsa Guds Ord, ur vilka de goda tankarna föds. De påverkas av det ”med­lidande” vi ser hos Je­sus när han ”såg de illa medfarna och hjälplösa människorna”.

Sådan överföring av Guds ord föder fram goda tankar som påverkar världshis­to­rien.

Jesus talar om medarbetare i sitt skördearbete. Det är lika his­nan­de som det låter.

”Be skördens herre att han sänder ut ar­betare till sin skörd.”

Gud tycks vänta på vår bön. Och den bönen börjar i det hjärta som renas, fylls och förvandlas av Guds ord.

Förvandlingen sker i den heliga eukaristin.