– Jak 5:1-6 Ps 49:14-20 Mark 9:41-50 –

Materiell rikedom kan användas till det goda, men är ingenting att samla på hög, ännu mindre att låta sig bindas av.  

Om rikedom förenas med orättfärdighet blir den en synd som ”skri­ar till himlen”. Jakob talar om dem som vägrar att ge sina ar­be­tare den utlovade lönen, vilket räknas till de ”himmelsskriande synderna”.

Den girige bedrar och förför sig själv.

Jesus talar om att ”förleda en av dessa små som tror”. Förförelse sker genom dåligt föredöme och falsk lära. 

Också här är det första offret förföraren själv, den som låter sin hand, sin fot eller det egna ögat förleda och förföra.

Att stå emot frestelsen är en kamp, men den är inte hopplös. Be­nedictus hjälper oss först att se klart, sedan att bedöma och till slut att handla.

Fres­tel­­sen är inte så stark som den upplevs och ”känns”. Männi­skan förblir fri att välja. Den kristne tillhör segrarsidan. Kristus och änglarna är starkare. I det ljuset kan frestelsen ”räk­nas för intet”. 

Det gör skillnad att avvisa frestelsen, att ”krossa den mot Kris­tus”. Det goda rådet är att göra det redan när frestelsen är ”späd”.

Jesus talar om att ”saltas med eld”. Det är realism att upptäcka li­vet som prövning och luttring. Det är den naiva materialismen och he­donismen som fastnar i pessimism och dysterhet. Trons rea­lism öppnar för tröst och hopp.    

”Bevara er sälta och håll fred med varandra.”