Kortpredikan S Hilarius av Poitiers

– 1 Sam 9:1-4,17-19;10:1 Ps 21:2-7 Mark 2:13-17 –

”Meningen med vår fri­het är att ta emot sanningens gå­va.” – Så säger den helige Hilarius, biskop av Poitiers i Gallien på 300-ta­let.

Hilarius hade ett ouppgivligt krav i sitt sökande. Livet måste ha me­ning. Det kan inte sluta i förintelse. Men varken filosofi el­ler oli­ka religioner gjorde honom tillfreds.

Ett första svar fann han hos Mose i det Guds­namn som uppen­barades för Mose vid den brinn­ande busken: ”Jag är den jag är”. I begripliga ord uppen­barades att Gud var omöjlig att gripa. Gud finns i allt och står över allt, utan början och utan slut.

Ändå var Hilarius inte nöjd. Han fann döden meningslös. ”Skulle Gud ha kunnat ge oss en sådan längtan efter att leva om allting bara tog slut i dödens intighet?”

Hilarius Svaret på detta fann svaret i evangeliet, samlat i Johan­nesprolo­gen.

Ordet – all­tings grund och mening – hade blivit människa för att fö­da människan till ett nytt och evigt liv.

Saul smordes till kung. Det var en del i förberedelsen. Levi satt utanför tullhuset, rik men olycklig. Han hörde Jesu röst: ”Följ mig!” och kallades till apostel. Dopet gör oss till kungar, präster och profeter.  

Hilarius säger: ”Min själ tog emot uppenbarelsen av detta mys­terium med glädje. Jag kom närmare Gud i kroppen och i tron kallades jag till pånyttfödelse. Jag var förvissad om att jag inte kunde bli till intet”.

”Meningen med vår frihet är att ta emot sanningens gå­va.”

Vi gör det i varje eukaristi.