Kortpredikan – S. John Fisher o S. Thomas More, martyrer
– 2 Kung 22:8-13; 23: 1-3 Ps 119:33-37,40 Matt 7:15-20 –
”Akta er för de falska profeterna.”
De farligaste är de fromma, ”förklädda till får”, de uppträder som ”ljusets änglar”.
Vackra ord och yttre fromhet bevisar ingenting, inte ens underverk. ”På deras frukt skall ni känna igen dem.”
Thomas More, kungens kansler, och biskop John Fisher motsatte sig Henrik VIII:s skilsmässoplaner. De vägrade att skriva på trohetseden till kungen, där denne gjorde sig till kyrkans överhuvud. Deras trohet mot påven och den katolska tron vägde tyngre.
Många tyckte att det inte var något att bråka om, men deras trohet ger mod och vägledning.
Fisher levde ett asketiskt liv och var en föredömlig herde. När han satt i fängelse utnämndes han av påven till kardinal.
More var en bildad humanist, djupt förankrad i den katolska tron. Han hade bland annat humor. Han säger i en bön: ”Hjälp mig att inte bry mig alltför mycket om detta uppblåsta något som kallar sig ’jag’. Ge mig sinne för humor, Herre, och nåden att fatta ett skämt så att jag upplever någon lycka i livet och delar den med andra”.
I fängelset skriver More ett brev till sin dotter, fyllt av värme och klarhet.
”Jag vill inte misströsta om Guds godhet, kära Margaret, hur svag och bräcklig jag än känner mig. Hans mildaste godhet skall bevara min själ.”
Till slut tröstar han sin dotter med trons klarsyn: ”Inget kan inträffa utan att Gud vill det. Men det som han vill är verkligen det bästa, hur ont det än kan tyckas oss.”
”På deras frukt skall ni känna igen dem.”