– 2 Kung 17:5-8,13-15a,18 Ps 48:2-4,10-11 Matt 7:1-5 –

Nordriket föll 721 f.Kr. för det assyriska riket. Elva av Israels stam­mar gick förlorade.

De beskrivs som hårdnackade. De lyssnade inte på de profeter Herren ha­de sänt.

Med den assyriska kungen som redskap ”försköt Herren dem från sitt ansikte”.

Deras ohörsamhet fällde domen över dem.

Oryggligt gäller samma lag också i det nya Förbundet. Den kris­tendom som gör sig döv för sanningen kan inte bestå, och ännu mindre vägleda andra.

På det personliga planet möter vi samma villkor. Ingen kan ta bort flisan ur sin broders öga, som inte först lärt känna sig själv.

De tidiga munkarna var omutliga när det gällde att inte döma sin broder.

”Ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.”

Det utesluter inte skyldigheten att förmana sin broder. Till barm­härtighetsverken hör att ”förmana syndare”, men det första måste förbli det första.

”Sök först Guds rike och hans rätt­färdighet…”.