Kortpredikan 7/6
– 1 Kung 17:7-16 Ps 4:2-5,7-8 Matt 5:13-16
Israels folk hade avfallit från Gud. De drabbades av hungersnöd och torka. Profeten Elia hade förutsagt att inget regn skulle falla på tre år.
Nu ber han en änka i Sárefat att baka en kaka bröd åt honom. Hon tillhörde inte ens Israels folk. Han bad henne trots att hennes mjöl höll på att ta slut. Hon var inställd på att dö.
Ändå säger profeten att hon först skall laga en liten kaka åt honom och sedan laga åt sig och sin son.
Till uppgiften fogades ett löfte: ”Mjölet i krukan skall inte ta slut, och det skall inte fattas olja i kruset.”
Änkan handlade med trons lydnad. Hon följde den prioritering som profeten hade sagt, först ett bröd till profeten, sedan till henne och hennes son.
Jesus skall senare göra samma prioritering: ”Sök först efter Guds rike och hans rättfärdighet, så skall också allt det andra tillfalla er”. Benedictus följer i hans spår: ”Ingenting föredra framför kärleken till Kristus”.
Jesus hänvisar till änkan i Sárefat när han predikar i Nasaret och blir avvisad av sina egna.
Kung Ahab lät drottning Isébel förfölja profeten Elia. De var förblindade av sin egen agenda och hade släppt fram andra gudar bredvid Israels ende Gud. Profeten hade kallat det avguderi.
Men änkan trodde på och lydde profeten. Löftet uppfylldes. ”Mjölet i krukan tog inte slut, och det fattades inte olja i kruset, i enlighet med det ord som Herren hade talat genom Elia”.
Det är lydnaden för detta trons ljus som är vår räddning och vårt uppdrag.
”På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.”
