– 2 Pet 1:16-19 Ps 97:1-2,5-6,9 Luk 9:28b-36 –

På Förklaringsberget ser vi vår tros hela mysterium.

Jesus ber och hans ansikte förvandlas. Vi anar Sonens intima och person­liga förhållande till Fadern. Ur molnet, symbol för den he­lige Ande, hör vi Faderns röst. Hela Treenigheten anas.

Mose och Elia samta­lar med Jesus. De två förbunden bejakar och bekräftar varandra.

De tre talar om Jesu ”uttåg ur världen”, den påsk som skall full­borda allt.

Vi får se det genom de tre utvalda apostlarnas vittnesbörd, representanter för den heliga Kyrkan.

Men de tre är ännu inte beredda för den fulla verkligheten. Snart skall de gå ner från berget. Men vad de har sett ”förklarar lidan-dets och dödens gåta för hans lärjung­ar”. (mässans prefation) 

Från rösten i molnet får de höra om våra mänskliga villkor. ”Lyssna till honom, den utvalde”.

I sitt brev uppmanar oss Petrus att också lyssna till och lita på profet­or­den, som ”en lampa i ett mörkt rum”.

Det är de mänskliga villkoren ”tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan”.

Det gäller både Kyrkan och den enskilde. När Kyrkan ber euka­ristin förvandlas hon. Den renhjärtade ser. I ljuset från Förkla­rings­berget.

Vi hör, vi ber och vi ser, för att förvandlas.

”Låt det himmelska brödet göra oss alltmera lika din älskade Son, som denna dag på det heliga berget visade till vilken härlighet du har kallat oss.” (bönen efter kommunionen)