– Upp 11:4-12  Ps 144:1-2,9-10 Luk 20:27-40 –

Abboten Columbanus, död år 626, härstammade från Irland, men predikade och grundade kloster på kontinenten som lämnade bestående av­tryck. Några menar att de iriska munkarna räddade kristen­do-men i Europa, som vid denna tid försvagats av konflikter och främ­man­­­­de folks invasio­ner – inte helt olikt vår egen tid.

Columbanus uppmanar oss att beakta den värdighet som ligger i att Gud skapade oss till sin avbild. Vi är skapade av lera, men är upphöjda till att vara hans avbild.

”Den allsmäktige, den osynlige, den obegriplige, den obeskrivlige, den ofattbara, danar människan av lera och upphöjer henne till värdighet att vara hans avbild.”

Att älska Gud, som först har älskat oss, är att förnya avbilden. Det är att ge avbilden tillbaka till vår Gud och Fader.

I okränkt helighet, ty han är helig; i kärlek, ty han är kärlek, trofasthet och sanning, ty han är trofast och sannfärdig.

I den heliga eukaristin tar vi emot honom, för att bli det vi tar emot.