Kortpredikan
– Apg 3:11-26 Ps 8:2a,5-9 Luk 24:35-48 –
”Ni skall vittna om allt detta.”
Det är Lukas som förmedlar denna befallning.
Samme Lukas berättar hur folket skockades kring Petrus och Johannes, när de botat den lame mannen. Petrus klargör vad som hänt. Det är inte ”vår kraft eller fromhet som fick mannen att gå. Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud har förhärligat sin tjänare Jesus”.
Hans ord är teologiskt genomtänkta. Först anknyter han till sina judiska lyssnares tro. Det är deras tro som bekräftats och fullbordas genom det som hänt Jesus. Inte bara patriarkerna talar om det. ”Alla profeter har talat om dessa dagar.”
Jesus säger detsamma: ”Allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna”.
För lärjungarna bekräftas det av hans kroppsliga närvaro. ”Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben.”
Men hans närvaro är samtidigt annorlunda. ”Plötsligt stod han mitt ibland dem och hälsade dem: Frid över er!”
Det andra som Lukas berättar är att Jesus öppnar lärjungarnas sinnen så att de kunde förstå skrifterna.
Kyrkan har integrerat dessa två ”lärdomar” i sitt liv. Hon lyssnar för att förstå och därmed upptäcka hans närvaro i sitt liv. Så kan hela kyrkan fullgöra uppdraget: ”Ni skall vittna om allt detta.”
Den åttonde psalmen beskriver hur det går till: ”Du satte honom till herre över dina händers verk, allting lade du under hans fötter.”
Det börjar i hjärtat, där Guds ord formar och upplyser våra tankar, medan de onda tankarna läggs under Kristi fötter. Det är ett större under än när den lame mannen botades. Det pågår hela tiden.
Det hela är samlat i den heliga eukaristin där vi lyssnar till Skrifterna för att kunna se, smaka och förvandlas, och därmed fullgöra vårt uppdrag.
”Ni skall vittna om allt detta”.