Kortpredikan

– Apg 4:1-12 Ps 118:1-2,4,22-27a Joh 21:1-14 –

Petrus och de andra apostlarna får tillfälle att vittna inför samma råd som hans Herre fick göra för inte så länge sedan.

Med oerhörd frimodighet vittnar Petrus om stenen som förkas­ta­des, men som nu blivit en hörnsten. Det är i hans namn, och bara i det, som män­niskan kan räd­das.

Orden låter för många anstötliga och exklusiva. ”Hos ingen annan finns fräls­ning­en.” Det är en frestelse för kyrkan att tona ner sådana ord eller förneka dem, inte minst idag, när den enda sanning som accepteras är att det inte finns nå­gon sanning.

Men – paradoxalt nog – är det just den ”exklusiva” och anstötliga sanningen som är det mest inkluderande, katolska och allomfattande. Sanningen behö­ver ju inte samla stöd eller starta partier. Den står på egna ben och gäller alltid och för alla.

Konkret ser vi det i evangeliet. Den Uppståndne visar ömsint omsorg om sina apostlar, som ju alla hade svikit och miss­lyckats. ”Mina barn, har ni ingen fisk?”

De får lära sig kraften i trons lydnad, i stället för att fåfängt slita med egna ”san­ningar” och i egen kraft.

Petrus får hjälp av Johannes att se vem det är som står på stran­den: ”Det är Herren”.  Petrus hoppar i vattnet och vadar i land. När han drar det överfulla nätet i land, går det inte sönder. En tydlig bild för hans och alla på­vars vikti­gaste uppgift, att bevara en­heten i kyrkan, ”i trohet mot sanningen”. 

Petri skarpa och exklusiva ord, ”hos ing­en annan finns frälsning­en”, rymmer just den kraft som vill och kan omfatta och inkludera allt och alla.

Johannes ord, ”Det är Herren”, gäller varje mänsklig situation. Kristi uppstån­delse har förnyat hela skapelsen. Medgång och motgång, glädje och sorg, hälsa och sjukdom, hopp och mod­lös­­het, ljus och mörker.

”Gud (=Kris­tus) är alltid närvarande hos oss”, säger Benedictus i sin regel. Det är för att upptäcka denna närvaro som vi går i kloster. Men löftet gäller alla.

För att se behöver Petrus någon som står bredvid och sä­ger: ”Det är Her­ren!”

Det är för att höra detta ord som vi ber, läser, praktiserar dygderna, är trogna Guds och Kyrkans bud, går till bikt, ber om råd, etcetera.

Källan för denna närvaro, den heliga eukaristin, säger till oss det Johannes sade till Petrus:

”Det är Herren”.