– Ef 1:1-10 Ps 98:1-6 Luk 11:47-54 –

Den heliga Teresa blev kyrko­histo­riens första kvinnliga kyrko­lä­rare. Hon fick stora gåvor ”vishetens och uppenbarel­sens an­de”, men också imponerande kraft när hon på mödosam­ma resor grun­dade nya kloster.

Hon lär att vägen till Gud går ge­nom ”Kris­ti allrahe­ligaste Man­dom”, dvs. genom hans mänsklighet. Genom Sonen till Fadern. Hon hänvisar till en rad hel­gon ”med kärlek till Kristi mänskli­ga natur”. ”Genom den por­ten har vi att träda in.” Hon var det hen­nes namn säger: ”Teresa av Jesus”.

Det är samma budskap som aposteln Paulus förkunnar i inled­ningen till Efesierbrevet, som vi nu skall följa ett par veckor.

Han kallar budskapet Guds ”viljas hemlighet”, ett ”beslut” som Gud har ”fattat från början”, ett beslut som inte stannade i Guds upp­höjdhet, u­tan ”skul­le genomföras när tiden var inne”. Det sto­ra skulle bli tillgäng­ligt genom det lilla.

Aposteln samlar det i en enda mening: ”Att sammanfatta allting i Kris­tus.”

Alla profeter och apostlar, alla vägar till kunskapen, både vägen och målet, smått och stort, högt och lågt, jord och himmel, allt är samlat, försonat, nyskapat och samman­fattat i Kristus.

Därför hänvisar Teresa alla sökare av det högsta till Jesu ”man­dom”, hans mänskliga natur. Den visar vägen och ur den rinner den gudom­liga kraften.

Hon säger: ”Om Herren en enda gång ger oss nåden att trycka in den­na kärlek i vå­ra hjärtan, blir allt lätt och vi kan åstadkomma mycket på kort tid och med ringa möda.”

Vi firar det i varje eukaristi.