Kortpredikan 13/10

– Gal 5:1-6 Ps 119:41,43-45,47-48 Luk 11:37-41 –

Vi fortsätter att be veckans kollektbön: ”Låt din nåd ständigt före­gå och följa oss så att vi ständigt är beredda att göra det goda”. Paulus uttrycker det­samma i dagens avsnitt ur galaterbrevet. Vad det kommer an på är ”tron, som får sitt uttryck i kärlek”.

Därför avvisar han varje kompromiss med dem som krä­ver om­skä­­relse. Det kravet skulle ”utestänga från Kristus” och därmed från nåden. 

Jesus ligger till bords hos en farisé som förvånas över att Jesus inte renar sig före mål­ti­den. Jesus tvekar inte att häftigt kri­tisera sin värd: ”Ni rengör utsidan, men ert inre är fullt av vinningslyst­nad och ondska”.

Rituella och liturgiska regler behövs, men kan lätt leda till utdrag­na debatter och motsättningar. De kan också göra oss blinda för var­an­d­ra och för de fattiga.

Cassianus säger att moraliska och asketiska regler lätt kan upp­fattas som ”huvudsak”, men de är hjälpmedel. Inte mer, men hel­ler inte mind­re. Vi använder dem för att lära oss vad kärlek är. En­­dast nåden får mödan att bära frukt.

Det Jesus efterfrågar är samtidigt det han vill ge, och som bara han kan ge.

I eukaristin ser och smakar vi att nåden är just den unika gå­va som sam­­­ti­digt ger kraft att förbli i den gåva som ges – kärleken. ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.” 

”Låt din nåd ständigt föregå och följa oss, så att vi alltid är bered­da att göra det go­da.”