– Tit 1:1.5 Ps 96:1-3,7-8a,10 Luk 10:1-9 – Vad de flesta firade igår, firar vi benediktiner idag, aposteln Pauli två närmaste medarbetare Timotheos och Titus. De skulle befästa församlingar som Paulus grundat i ”vår religions sanning” och i ”den sunda läran”. Samtidigt hör vi en personlig ton mellan Paulus och hans medarbetare. Han kallar Titus
– Heb 10:1-10 Ps 40:2,4ab,7-8a,10,11 Mark 3:31-35 – Hebreerbrevet kallar ”lagen” en ”skugga av det goda som skall komma”. Här gäller det särskilt vad lagen säger om djuroffer. Redan Psaltaren antyder att djuroffer inte var Guds egentliga önskan. De kunde kosta på och påminde israeliterna om att allt som lantbruket gav ytterst var gåvor av
– Apg 9:1-22 Ps 117 Mark 16:15-18 – Ljuset på Damaskusvägen förvandlade Paulus liv. Han bländades, men fick tillbaka synen och därtill förmåga att se hela tillvaron i detta ljus. ”I ditt ljus ser vi ljus.” Kan vi se det Paulus såg? – Jag tror det: I Paulus livsöde och lära. Hans undervisning är vidunderlig,
Jon 3:1-5,10 Ps 25:4-5b,6-9 1 Kor 7:29-31 Mark 1:14-20 Levande och verksamt Denna söndag, den tredje under året, har av påven Franciskus fått ett särskilt namn: Guds ords söndag. Kyrkan vill göra oss mera medvetna om Guds ord, det ord som vi egentligen firar varje söndag. Det är ett arv från det senaste konciliet, som
– Heb 9:2-3,11-14 Ps 47:2-3,6-9 Mark 3:20-21 – Dagens avsnitt ur Hebreerbrevet talar inte bara om ett tempel, utan om två. Dels om det tält och den gudstjänst som Mose inrättade, dels om samvetet. Det senaste konciliet kallar samvetet ”människans hemligaste centrum och helgedom”. Mose hade tagit emot anvisningarna till tältet när han
– Heb 8:6-13 Ps 85:8,10-14 Mark 3:13-19 – Mera adekvata texter för enheten kunde vi inte få. I den första läsningen citeras profeten Jeremia om det nya förbundet, där ingen längre behöver korrigera sin bror och säga: ”Lär känna Herren. Alla skall veta vem jag är”. Genom Anden är Guds lag skriven i allas hjärtan.
– Heb 7:25-8:6 Ps 40:7-10,17 Mark 3:7-12 – Tron rymmer det som för oss framstår som motsatser. Hebreerbrevet berättar om honom som delat våra mänskliga villkor, plågad av lidande, ”frestad i allt”, en som ”känner med oss i våra svagheter”. Samtidigt är han ”helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna”. Han är både
– Heb 7:1-3,15-17 Ps 110:1-4 Mark 3:1-6 – Hebreerbrevet säger om vår Herre: ”Du är för evigt präst.” I dagens avsnitt tar författaren hjälp av en gåtfull gestalt i Gamla Testamentet som Abraham mötte vid ett tillfälle, Melkisedek. Han var ”kung i Salem och präst åt Gud”. Åt denne Melkisedek ger Abraham tionde och tar
– Heb 6:10-20 Ps 111:1-2,4-5,9, 10c Mark 2:23-28 – Hebreerbrevet är skrivet till dem som är på väg att förlora hoppet. De får en ”stark uppmuntran”. De påminns om Guds löfte till Abraham. Löftet förstärks dessutom av en ed. Genom ”två orubbliga utfästelser” ville han visa hur fast Guds löfte till Abraham var, att välsigna honom
– Jes 56:1,6-7 Ps 84:3-5,10-11 Joh 4:19-24 – ”Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus.” Det är lätt att se de negativa sidorna i kyrkan, och att fångas av bedrövelse. Men profeten utlovar ”glädje i mitt bönehus”. ”Vi tror på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka.” Det är svårare att tro på Kyrkan än