Kortpredikan

– Apg 4:13-21 Ps 118:1,14-21 Mark 16:9-15 – De äldste och skriftlärda kan inte förneka att ett märkligt tecken har skett genom apostlarna. De förvånas, men förbjuder dem att tala till någon i ”det nam­net”. De ”enkla och olärda” apostlarna svarar den prästerliga och teo­logiska eliten: ”Tänk efter själva om det är rätt inför Gud

Kortpredikan

– Apg 4:1-12 Ps 118:1-2,4,22-27a Joh 21:1-14 – Petrus och de andra apostlarna får tillfälle att vittna inför samma råd som hans Herre fick göra för inte så länge sedan. Med oerhörd frimodighet vittnar Petrus om stenen som förkas­ta­des, men som nu blivit en hörnsten. Det är i hans namn, och bara i det, som män­niskan

Kortpredikan

– Apg 3:11-26 Ps 8:2a,5-9 Luk 24:35-48 – ”Ni skall vittna om allt detta.” Det är Lukas som förmedlar denna befallning. Samme Lukas berättar hur folket skockades kring Petrus och Jo­han­nes, när de botat den lame mannen. Petrus klargör vad som hänt. Det är in­te ”vår kraft eller fromhet som fick mannen att gå. Nej, Abra­hams,

Kortpredikan

– Apg 3:1-10 Ps 105:1-4,6-9 Luk 24:13-25 – När Petrus och Johannes möter den lame mannen vid Sköna por­­ten fäs­ter de sin blick på honom och Petrus säger: ”Se på oss! Mannen ser spänt på honom”.  Deras blickar möts, de ser varandra. Det bereder väg för att mannen botas.  Inte ens Gud gör under med den

Kortpredikan

– Apg 2:36-41 Ps 33:4-5,18-20,22 Joh 20:11-18 – Lukas berättar om Petrus pingstpredikan, hur hans ord träf­far lyss­narna i hjärtat. Johannes berättar om Marias möte med den Uppståndne. Hon är först blind, men Jesus till­ta­lar henne och hennes ögon öppnas. Petri ord träffar folket ”i hjärtat”. Han ta­lar om ”den­ne Jesus som ni har korsfäst”. Hur

ANNANDAG PÅSK

Apg 2:14,22-33 Ps 16:1-2a,5,7-11 Matt 28:8-13 Också De heliga Skrifterna förjagar mörkret Kyrkan fortsätter att fira påsk. Hela denna påskvecka, den s.k. påskoktaven, är en för­längd påskdag. Påskljuset står kvar och påsktiden varar ända fram till pingst. Kyr­kan fortsätter att med sin liturgi förja­ga allt vårt mörker.[1] Hennes liturgi har sin källa i de heliga

PÅSKDAGEN

Apg 10:34a,37-43 Ps 118: 1-2,16-17,22-23 1 Kor 5:6b-8 Joh 20:1-9 Jag är ännu hos dig för att förjaga allt mörker I påskdagens högmässa hör vi en ”stillsam­ma­re” ton­art än i påskvakan. Kyrkan medi­terar över det oerhörda som har skett. I ingångsversen låter hon samma psal­tar­psalm som vi hör­de i natt vid påskljuset ut­trycka sin lågmälda

SKÄRTORSDAGEN

2 Mos 12:1-8,11-14 Ps 116:12-13,15-18 1 Kor 11:23-26  Joh 13:1-15 Där barm­härtighet och kärlek finns, där är Gud Jesus faller på knä och tvättar lärjungarnas fötter. En bild av hela hans liv och gärning. Han som var ett med Fadern i det höga, steg ned och utförde slavens syssla. Han genom vilket allting blivit till, faller

Kortpredikan

– Jes 50:4-9a Ps 69:8-10,21b-22,31,33-34 Matt 26:14-25 – Profeten ber morgonbön. ”Herren väcker varje mor­gon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungars vis”. Munkarna behöver enligt Benedictus tolv psalmer för att vakna och komma på rätt spår. Före dessa psalmer säger de realistiskt: ”Se, Herre, så många mina ovän­ner är”. Bön är det