– Mik 7:14-15,18-20 Ps 103:1-4,9-12 Luk 15:1-3,11-32 – Den förmodligen mest kända av Jesu liknelser handlar inte bara om den förlorade, utan också om den äldre och förbittrade so­nen. Också honom går fadern till mötes. Han säger: ”Allt mitt är ditt”. Ett koncentrat av vad den himmelske Fadern vill ge sina barn. Delak­tighet i det

– 1 Mos 37:3-4,12-13a,17b-28 Ps 105:16-21 Matt 21:33-43,45-46 – Josefs bröder är förblindade av avundsjuka. De hatar sin broder och säljer honom till priset för en slav.  Deras avund kan psykologiskt förklaras. Jakob hade Josef kärare än sina andra sönder. Han fick en särskild livklädnad. Oförsiktigt och oklokt kan vi tyc­ka. Josef hade naivt berättat

– Jer 17:5-10 Ps 1:1-4,6 Luk 16:19-31 – Kan man lita på människor? Det tycks rimligt och låter ”kristligt”, men både Skrift, Tradition och Kyrkans er­farenhe­t varnar för det. Profeten säger att det vilar en förban­nel­­­se över ”den som förtröstar på männi­skor och stöder sig på mänsk­lig kraft”. Hur många i vår egen tid med

– Jer 18:18-20 Ps 31:5-6,14-16 Matt 20:17-28 – Jeremia har bett och vädjat för sitt folk. Deras synder, avfall, avguderi och sociala orättvisor hotar att dra över sig Guds vrede. Det var också vad som skulle ske när Jerusalem intogs och förstördes av ba­byloni­er­na år 587 f.Kr. Jeremia är unik, också bland profeter. Ingen har

– Jes 1:10,16-20  Ps 50:8-9,16bc-17,21,21 Matt 23:1-12 – ”De säger ett och gör ett annat.” Hyckleri kallas det. Allvarligast blir hyck­leriet när det har religiösa för­tecken. Je­sus talar med bitande iro­ni om ”breda böneremsor och stora man­tel­tofsar”.  I teorin är alla eni­ga om att fördöma hyckleriet. Var finns proble­met?  Inte heller profetens ord är kontroversiella:

– Dan 9:4b-10 Ps 79:8,9,11,13 Luk 6:36-38 – Profetens uppgift är inte bara att förkunna. Hans kallelse är ock­så att be för folket. Profeten Daniel inte bara ber för sitt folk. Han gör sig till ett med deras synd i en ställföreträdande be­­kännelse: ”Vi har syndat, vi har gjort illa. Vi hörde inte Herrens, vår

1 Mos 22:1-2,9a,10-13,15-18  Rom 8:31b-34  Mark 9:2-10 Att höra för att bli seende På den andra söndagen i fastan tar oss kyrkan med upp på förklaringsberget. Jesu gu­dom­­liga härlighet blir synlig för tre av hans apostlar. Kyrkan låter oss höra detta evange­lium i bör­jan av den långa fastetiden för att vi skall orka hela vägen

– 5 Mos 26:16-19 Ps 119:1-2,4-5,7-8 Matt 5:43-48 – ”För att du må vara ett folk som är helgat åt Herren.” Därför ingås ett förbund mellan Gud och Israels folk. Det beskrivs som ett kontrakt eller ett fördrag, men det ingås inte mel­lan två jäm­lika par­ter. Det är Gud som utväljer folket och gör det till

– Hes 18:21-28 Ps 130 Matt 5:20-26 – ”Herren vill inte syndarens död, utan att han omvänder sig och får le­va.” Gud vill att människan skall leva, idag och i evigheten. Synden är en dödlig sjukdom. Syndarens liv och ”historia” försvagar och tynger ner hennes liv.   Denna tyngande historia kan ”skrivas om”. Det sker

– Est Gr C:12,14-16,23-25 Ps 138:1-3,7c-8 Matt 7:7-12 – ”Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öpp­­nas.” En intensiv uppmaning till bön. Uppmaningen följs av ett enormt löfte om bönhörelse. ”Den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bul­tar skall dörren öppnas.”