– Apg 13:44-52 Ps 98:1-4 Joh 14:7-14 – Lukas berättar om ett yttre skeende. Johannes om ett inre. Båda har sitt särskiljande och sin tillväxt, ibland med en yttre dramatik,

– Apg 13:26-33 Ps 2:6-11 Joh 14:1-6 – När Paulus förkunnar Kristi död och uppståndelse för sina judiska bröder hän­visar han till deras egna skrifter, lästa varje sabbat. Psaltarens ord

– 1 Pet 5:5b-14 Ps 89:2-3,6-7,16-17 Mark 16:15-20 – ”Hälsa varandra med kärlekens kyss.” Petrus uppmanar sina brevmottagare att hälsa varandra med en ”kärle­kens kyss”. Vulgatan säger: ”helig kyss”. Det

– Apg 12:24-13:5a Ps 67:2-3,5-6,8 Joh 12:44-50 – ”Guds ord fortsatte att sprida sig och tillväxa.” I Apostlagärningarna berättar Lukas hur det gick till. Paulus och Bar­nabas avdelas och skickas

– Apg 11:19-26 Ps 87 Joh 10:22-30 – ”… låt oss som firar påsk hämta befriande glädje ur Herrens upp­stån­del­se”. (kollektbönen) Påskens evangelium passerar gränser både utåt, geogra­fiskt och et­niskt,

– Apg 11:1-18 Ps 42:2-3; 43:3-4 Joh 10:1-10 – Anden vägleder kyrkan i nya situationer. Steget ut till hed­ning­ar­na utan att dessa ställdes under Mose lag, var större än vi kan

Apg 4:8-12 Ps 118:1,8-9,21-23,26,28-29 1 Joh 3:1-2  Joh 10:11-18 Den gode herden – den uppståndne Herren Vi hör det direkt, i evangeliets två första meningar: ”Jag är den gode herden.

– Apg 9:31-42 Ps 116:12-17 Joh 6:60-69 – Pet­rus botar den förlama­de Aineas och uppväcker änkan Tabita från de döda. Jesu kraft fortsätter i den apostoliska kyrkan ge­nom tecken och

– Apg 9:1-20 Ps 117 Joh 6:52-59 – Saul ”rasade av mordlust mot Herrens lärjungar”. Hans ”mordlust” gör honom till redskap för samma ondska som trodde sig kunna besegra Her­ren

– Apg 8:26-40 Ps 66:8-9,16-17,20 Joh 6:44-51 – ”Hur skall jag kunna för­stå utan att någon vägleder mig?”  Den etiopiske hovmannen hörde förmodligen till dem som drogs till den mosaiska