– 2 Kor 9:6-10 Ps 112:1-2,5-9 Joh 12:24-26 – Varför blev den helige Laurentius så älskad? Bara i Rom finns mer än 30 kyr­kor med hans namn. Dom­kyrkorna i Lund och Uppsala bär båda hans namn.  Kejsaren krävde att han utlämnade kyrkans skatter. Han delade först ut dem till de fattiga och sam­la­de sedan ihop de

– Hos 2:14,15cd,19-20 Ps 45:11-12,14-17 Matt 25:1-13 – Judinnan Edith Stein läste Teresa av Avila och kapitulerade för san­ning­en. Hon blev syster Teresia Benedicta av Korset. Hennes tre namn anger hennes väg. Efter sitt dop och sin konversion var hon ofta i benediktin­klost­ret Beu­ron, därav namnet ”Be­nedic­ta”. Men hon blev karmelit med tillnamnet ”av Kor­set”.

Dan 7:9-10, 13-14 Ps 97:1-2,5-6,9  2 Pet 1:16-19  Matt 17:1-9 Det förvandlande ljuset De flesta fascineras av ett vackert ansikte, ett ansikte som lyser. Det kan vara både ett barn och en gam­mal männi­ska. Något lyser fram som attraherar och väcker gläd­je. Det är en, låt vara blek, avbild av Kristi ansikte. Vi ser hans

– 3 Mos 25:1,8-17 Ps 67:2-3,5,7-8 Matt 14:1-12 – Genom att fira jubelår ges en påminnelse om paradiset. Den sjun­de dagens sabbatsvila når en kulmen när sju gånger sju år, fyrtionio år, följs av det femtionde året som ett jubelår. Människorna är då fria från mödosamt arbete. De får hämta nä­ring direkt från markens frukter. Därmed

3 Mos 23:1,4-11,15-16, 27 34b-37 Ps 81:3-6b,10-11b Matt 13:54-58 Judarnas högtider hade sitt ursprung i fester som herdar och åkerbrukare firade. De fylldes med nytt innehåll, när Gud befriade dem ur Egypten och ingick förbund med dem.  Detta i sin tur når sin fullbordan när kyrkan firar dem som Kristusfester och kyrkans heliga år växer fram,

– 2 Mos 40:16-21,34-38 Ps 84:3-5,6a,8a,11 Matt 13:47-53 – ”Vådligt är att dröja, farligt att gå vidare.” (Den heliga Birgitta) Det är de mänskliga villkoren.    Å ena sidan risken att fastna, se sig tillbaka, ofta av räds­la och brist på mod. Å an­d­ra si­dan, att dras med, bara för att andra gör så, utan att

– 2 Mos 34:29-35 Ps 99:5-7,9 Matt 13:44-46 – Mose ansikte blev lysande när han hade talat med Gud. Guds härlighet avspeglades i hans ansikte.  Som präst står han som förmedlare mellan Gud och människa. När folket såg ljuset från Mose ansikte blev de rädda för att kom­ma nära honom. Men de vågar sig fram när

– 2 Mos 33:7-11; 34:5b-9, 28 Ps 103:6-13 Matt 13:36-43 – Alfonso Maria de´ Liguori, d. 1787, var sin tids stora predikant och själasörja­re. Han hade en varm och brinnande omsorg om ”män­niskors eviga väl”. Han liknade Mose som hade inrättat ett särskilt tält, ”uppen­ba­rel­setältet” strax utanför lägret. Där hämtade Mose sin kunskap om Guds

– 2 Mos 32:15-24 Ps 106:19-23 Matt 13:13-35 – Det israelitiska folkets dans kring guldkalven kan tyckas primitiv och barnslig, men är en tydlig bild för dagens he­donis­tiska credo. Livets mening är förströelse, ”fun and pleasure”. Samtidigt har leda blivit en folksjuk­dom i väst­världen. Leda drabbade också munkarna i deras i yttre mening enformiga liv, ace­dia,

1 Kung 3:5, 7-12 Ps 119:57,72,76-77,127-130 Rom 8:28-30 Matt 13:44-52 Det dyrbaraste Vad är det dyrbaraste och mest värdefulla i våra liv? Finns det något som är viktigare än allt annat? Eller är det flera ting som blivit lika mycket värda? Hälsa, familj och vänner, so­cial och ekonomisk trygghet, arbete, framgång och karriär, och bredvid