– Syr 47:2-11 Ps 18:31,47,50-51 Mark 6:14-29 –
Som sammanfattning av Davids historia låter oss kyrkan höra ur Jesu Syraks bok. David beskrivs som den store hjälten. ”Han lek-te med lejon som med killingar.” Han fällde Goljat till marken och krossade filistéerna. Men David visste att det var Gud som gav både styrkan och segern.
Enligt Jesu Syrak införde David en storslagen liturgi i templet. Han lät sången ljuda från tidig morgon ”med sköna melodier”. Författaren, som skriver långt senare när templet var byggt, ser David som upphovet till altartjänsten i templet.
Johannes Döparen vågade gå till rätta med Herodes, vilket kostade honom livet. Det kostar också idag när kyrkan talar klarspråk om vem man får och inte får ”leva ihop med”.
Herodes förstår inte att både Döparen och Jesus kämpar för att ge honom och alla syndare livet tillbaka. David visste vad talade om. ”Herren tog bort hans synder”.
David är både syndaren, kämpen och sångaren, både den som fallit djupt och upphöjts ännu högre. Hans ånger över sina synder bereder väg för lovsång och jubel.
Davids kamp bereder väg för hans sång, som inte vittnar om honom, utan om den Herre som tagit honom i sin tjänst.
Människans kamp mot fienden är nödvändig, men det är Herren som ger seger.
Johannes Döparen vittnar om det: ”Se, Guds lamm, som borttager världens synder”.
Hans kyrka vet och besjunger det i varje eukaristi.
[1] Jesuiten Paul Miki och hans 25 följeslagare korsfästes som martyrer i Nagasaki i Japan år 1597. Från korsen förlåter de och ber för sina bödlar. De uppmanar dem att omvända sig och ”ta emot det kristna dopet”.
