– 1 Joh 3:7-10 Ps 98:1,7-9 Joh 1:35-42 –

”Låt ingen föra er vilse.”

Gnostikerna, som Johannes varnar för i sitt brev, föraktade krop­pen. För den som har ”gnosis”, den rätta insikten, spelade det där­för ingen roll vad man gjorde med kroppen. Endast det ”andli­ga” var viktigt.  

Även om vi inte är gnostiker försöker fienden att bagatellisera synden eller få oss att underskatta dess makt att skilja från Gud. Kanske med teologiskt ”fina” motiveringar om att inte förminska tron till mo­ral, eller att förväxla samvetet med subjektiv känsla, så att det förblir oupplyst.

”Den som är född av Gud syndar inte.” Johannes förkunnar ingen syndfrihetslära, men vaksamhet vid hjärtats port är hjälpmedel för att förbli i nåden, som ger kraft att stå emot frestelsen.

Den som faller i synd vet att det är han själv som har lagt ner vap­nen, glömt sin ”värdighet som Guds barn” och lämnat ut sig åt fienden.

När människan har fallit i synd byter fienden strategi och beskri­ver si­tua­tio­nen som hopplös.

De första lärjungarna blev efterföljare. De lärde sig steg för steg. Både att stå emot synden, men än mer att lita på nå­den.

I varje eukaristi sjunger vi: ”O Guds Lamm som borttager värl­dens synder”.

”Låt ingen föra er vilse.”