2 Sam 15:13-14,30;16:5-13a Ps 3:2-7 Mark 5:1-20
Den besatte och självdestruktive mannen blir befriad av Jesus. Han sitter där ”klädd och vid sina sinnen”.
Den dramatiska befrielsen är en bild för Jesu makt och vilja att befria från all slags destruktiv och självförgörande ondska.
Enligt Paulus gavs Jesus den makten för att han ödmjukade sig. David visar det profetiskt, när han ”gråtande går uppför Oljeberget” och låter sig skymfas och smädas av Simei.
De monastiska fäderna hänvisar till denna händelse som en bild för ödmjukhetens hemlighetsfulla kraft och väg till upphöjelse.
Människan kan inte själv ”bli” ödmjuk. Hon kan följa Jesus och be om hans ödmjukhet.
Det har sin källa i den heliga eukaristin.
