– Esr 6:7-8,12b,14-20 Ps 122:1-5 Luk 8:19-21 –
Padre Pios liv var på många sätt dramatiskt, fyllt av märkliga tecken. Men i grunden var det enkelt. Han umgicks med sina bröder på ett otvunget sätt. De sårmärken han bar på sin kropp väckte uppmärksamhet, men detta plågade honom.
I biktstolen kunde han avslöja hycklarna, men framför allt trösta dem som prövades.
Till en ordenssyster som anfäktades av rädslor, frestelser, bedrövelse och själens fruktan säger han: ”Tvivla inte på att det är Herren som ligger bakom allt som har hänt med er själ. Tro inte att det är en olycka eller Guds ogillande!” Det är Gud som med sin mejsel formar stenen, så att den passar in i hans tempelbygge.
Återuppbyggandet av templet efter återkomsten fick stöd av den persiske kungen Darejaves och ”hade god framgång”.
Det nya templet var inte lika ståtligt som Salomos, men nu stod det där, över 70 år sedan det första templet hade förstörts. Invig-ningen firades i stor glädje.
Guds plan upphävdes inte ens av folkets synd.
Gud använde sig också av hedniska kungar för att genomföra sin plan. Hans tempel är tänkt att omfatta alla folk.
Jesu anförvanter sökte kontakt med Jesus, men får höra att det avgörande inte längre är blodsband, utan att ”höra Guds ord och handla efter det”.
Uppbyggnaden av det nya templet ”har framgång” när människor hör Guds ord och handlar efter det.
