Kortpredikan
– 1 Joh 3:11-21 Ps 100 Joh 1:43-51 –
”Vi har gått över från döden till livet.”
Genom att älska sin nästa går människan över från döden till livet.
Kain, som slog ihjäl sin broder, ställde sig på dödens sida. Men döden börjar redan i brist på kärlek. ”Den som inte älskar är kvar i döden.” Den som hatar tuggar i sig dödligt gift.
Vägen ut ur ”döden” beskrivs redan i första kapitlet av Johannes evangelium. En budkavle går från den ene till den andre. ” Vi har funnit honom. Följ med och se.” – Ett koncentrat av kyrkans mission genom tiden och rummet.
När Filippos berättar för Natanael vem han funnit är denne först skeptisk: ”Kan det komma något gott från Nasaret?” Förmodligen förknippades Nasaret med revolutionärt uppror. Men när Natanael hör att Jesus hade ”sett honom under fikonträdet” kapitulerar han. Han erfar kärleken i Jesu blick. ”Vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.” (1 Joh 4:16)
Ändå är kallelsen bara början. Den som blir sedd skall själv bli seende. ”Större ting skall du få se”. Se – både vem som kallat honom och att de omkring honom är hans bröder.
Därmed öppnar sig himlen. Människosonen visar sig vara en stege mellan himmel och jord. Änglar stiger upp och ner. Redan patriarken Jakob såg det i sin dröm.
Benedictus känner igen mönstret – i ödmjukheten. ”Den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.” Den som älskar sina bröder blir levande.
I den heliga eukaristin vädjar Kyrkan till honom som tog emot Kains broder Abels offer. Kyrkan ber Guds helige ängel att bära fram Kristi rena, heliga och fläckfria offer inför den gudomliga härlighetens åsyn, så att vi kan fyllas med all himmelsk nåd och välsignelse.[1]
Vi går över från döden till livet.
[1] Första eukaristiska bönen.
