Kortpredikan S. Gertrud av Helfta, jungfru (död 1302).

Vish 7:22-8:1 Ps 119:89-91,130,135,175  Luk 17:20-25

Redan som ung flicka kom den heliga Gertrud till cisterciensklost­ret i Helfta, där hon genomgick grundliga studier särskilt i littera­tur och fi­losofi. Hon påverkades av abbedissan Gertrud av Hac­ke­born och hennes syster Mechthild, som båda räknas som me­deltidens stora kvinnliga mystiker.

Den heliga Gertrud blev själv nunna, genomgick en omvän­del­se och skrev ner si­na erfarenheter. Hon älskade liturgin, särskilt den heliga eukaris­tin och hade en särskild kärlek till Jesu heliga hjär­ta. Hon räknas som Tysklands största mystiker.

Vi kunde inte ha fått mera passande texter för att fira den heliga Ger­trud.

”Guds rike är inom er”, hörde vi i evangeliet.

Visheten ”finner rum i heliga själar och frambringar profeter och vänner till Gud”, hörde vi i första läsningen.

Visheten är ett ”återsken av det eviga ljuset, en klar spegling av Guds verksamhet och en avbild av hans godhet”.

Det alla får del av genom tron, kan Gertrud och andra Guds vän­ner bekräfta med sin erfarenhet.

Vishetens strålkraft ”överträffar ljusets, ty ljuset avlöses av nat­ten, men visheten kan inget ont få makt över”.

Den heliga kommunionen rymmer uppstån­del­sens seger över döden.

”Guds rike är inom er.”