Kortpredikan – böneveckan för de kristnas enhet

– Heb 8:6-13 Ps 85:8,10-14 Mark 3:13-19 –

Mera adekvata texter för enheten kunde vi inte få.

I den första läsningen citeras profeten Jeremia om det nya för­bun­­det, där ingen längre behöver korrigera sin bror och säga: ”Lär känna Herren. Alla skall veta vem jag är”. Genom Anden är Guds lag skriven i allas hjärtan.

Profeten ser redan slutmålet i Guds rike. Ändå läggs den avgör­an­de grunden när Jesus utväljer de tolv apostlarna. De skall se­na­re få del Anden.

Ur förbundet med de tolv stammarna växer den ena, heliga, katolska och apostoliska kyr­kan. Jesu verk förs vidare genom apostlar­na och deras efterfölja­re under den helige Andes led­ning.

Kyrkans enhet är både kroppslig och andlig, både synlig och osyn­­lig, både inkarnatorisk och pneumatisk. Fadern för sitt verk vidare, genom sina bå­da ”händer”, Sonen och Anden.

Enheten är inte ett resultat av mänskliga förhandlingar och åtgär­der. Enligt profeten är det Herren som inristar sin lag i folkets hjär­tan. Det är Her­ren som suveränt utväljer sina tolv apostlar.

Ändå efterfrågas de troendes samverkan. Men den ser inte ut hur som helst.

De troende träder in i en enhet som redan finns. Ekumenikens första steg är omvändelse.

De förblir i, fördjupar och bevarar enheten. Genom trons bön, omutlig lydnad och lyhördhet för Andens ledning. Det är den fortsatta omvändelsen.

Det viktigaste verktyget för enheten är därför – den heliga euka­ristin.