Kortpredikan

– Fil 1:1-11 Ps 111:1-6 Luk 14:1-6 –

”Min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är vä­sentligt.”

Aposteln skriver detta i Filipperbrevet, som vi nu skall följa en styv vecka under vardagsmässorna. Det är ett brev fyllt av glädje och värme. Aposteln tackar för och längtar efter församlingen ”med Jesu Kristi öm­het”.

Det som för oss ofta upplevs som konkurrenter och motsatser – värme ställs mot insikt, ömhet kontra ur­skillning, ”hjärta” mot för­nuft – hör ihop. I Kristus är motsatserna försonade och förenade, för att de skall befrämja och stödja varandra.

Urskillningen får aldrig ske på bekost­nad av kärleken. Men ”snäll­het” får inte bakbinda och göra oss handlingsförlamade. Kärleken gör oss kapabla att skilja mellan andarna och av­gö­ra vad som är väsentligt. Se, bedöma och handla!

Fariséerna tiger när Jesus ställer sin fråga om det är till­åtet att bo­ta sjuka på sabbaten. Svaret är idag så självklart att många lätt glömmer sabbatens/söndagens bud att helga den dagen och inte fångas av tomheter.

I varje tid och situation behöver vi urskillningsförmåga.

Redan att aposteln förenar kärlek och urskillning är en vägvi­sa­re.  

Trösten är att han ber om denna klarsyn, för dem och för oss. Hans bön kan också bli vår. Inte minst i eukaristin.

”Min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är vä­sentligt.”