Kortpredikan

– Ef 6:10-20 Ps 144:1-2,9-10 Luk 13:31-35 –

”…men ni ville inte.”

Så lyder Jesu dom över hur människan valt att leva. ”Hur ofta har jag inte velat samla er… men ni ville in­te”.

Men, suckar människan, min kraft är liten och min vilja of­ta van­­kelmodig.

Det är som om Paulus hörde invändningen. Han svarar: ”Häm­ta styr­ka hos Herren, av hans oerhörda kraft”. Det är dåraktigt att försöka strida utan utrustning. Paulus erbjuder en komplett stridsrustning för en romersk soldat.

”Sanningen som bälte” – umgås inte med lögner och halvsan­ningar. Håll dig till den sunda läran, den heliga katolska tradi­tionen.

”Trons sköld och rättfärdighetens pansar” – du är genom tron iklädd Kristi rättfärdig­het som skydd mot egna och andras do­mar.

”Frälsningens hjälm” – du är lem i en kropp, vars huvud är Kris­tus. Så länge du håller fast vid honom kan ingen­ting få makt över dig.

Därtill behövs anfallsvapen. Anfall är ibland bästa försvar.

”Andens svärd, som är Guds ord”. Med Guds ord i minnet får de onda tankarna inget fäste.

”Villigheten” att gå ut med budskapet”. Inte sätta ljuset under skäppan. Regeln talar om villighe­ten att lyda, utan knot, jäm­mer och klagan.

”Be i er ande varje stund”. Både i framgång och motgång.

Viljan har tillgång till den hjälp den behöver. Må Herren inte om oss tvingas sä­ga: ”ni ville inte”.

Paulus vittnar om en märklig frimodighet: ”Allt för­mår jag i honom som ger mig kraft”.