6 SÖNDAGEN UNDER ÅRET

Luk 6:17-18a, 20-26

Salig fattigdom?

Saligprisningarna i Jesu bergspredikan är kända. Också Lukas återger dem, men i kor­tare och mera inträngande form. Inte minst den första: ”Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.” Hur kan de fattiga lyckönskas? Vem vågar framföra ett sådant budskap? I vår mun skulle det låta bara cyniskt, ett budskap från ovan till den som behö­ver konkret hjälp mera än ord.

Vi hör det i Lukas ”slättpredikan”, som skiljer sig från den mera kända bergspredikan hos Matteus. Lukas slättpredikan är kortare än bergspredikan. Hans ad­ressater står utanför de judiska sammanhangen och saknar Matteus hänvisningar till Mose lag. Fyra lyckönskning­ar framförs, till de fattiga, de hungrande, de gråtande och de som förföljs för sin tros skull.

Jesu ord kan inte göras till sociallära eller någon slags ideologi. De försöker inte förskö­na materiell fattigdom och nöd. Inte heller är de ett försvar för ekonomiska orättvisor mel­lan fattiga och rika. För konkret vägvisning i sådana frågor behövs kyrkans sociallära, som säger att överflöd på ägodelar är stöld från de fattiga.

För den som har öron att höra skymtar en befrielse fram, även om de lyser med ett skarpt ljus. Lyssnaren ställs inför de yttersta tingen. I några korta satser ställer de män­niskan inför de yttersta frågorna. Vad avgör mitt liv till slut? Pengar, mat, skratt, gott rykte och berömmelse? Inget av detta hjälper människan när summan skall räknas ner, inget sådant får hon ta med sig över gränsen. Vad är då kvar?

Hedonisten tänker: Vi vet vad vi har, men inte vad som kommer. Alltså är det bäst att njuta så länge det varar. Humanisten säger: Låt oss göra det bästa av denna värld, för­djupa materialismen, förädla moralen. Men båda sitter trygga och kan överväga och reso­nera. De kan fortfarande väga för och emot.

Den fattige, hungrige, gråtande eller förföljde har inga marginaler. Resurserna är slut. De har ingenting. Utom öron att höra. Beredskap att ta emot.

Därmed är de en bild för människan i hennes yttersta utblottelse och nakenhet. Hon får höra att Guds rike tillhör henne. Det rike där endast Guds vilja regerar och råder.

Den som framför ett sådant budskap kan inte vara vem som helst, inte en bland flera tänkbara. Antingen är det en dåre, eller är det den Ytterste och Slutlige som talar. Den som är och vill ge människan allt hon behöver och djupast längtar efter.

Det enda villkoret tycks vara att hon själv är fattig och utblottad. Den fattigdomen kallar Jesus salig.

Amen.