– Heb 12:1-4 Ps 22:26b-28,30-32 Mark 5:21-43 – Jesus uppväcker synagogföreståndaren Jairos dotter. Det är ett svar på hans enträgna bön. Jairos kastade sig ner för Jesu fötter. Ett stort steg för en synagogföreståndare. Kvinnan i evangeliet hade lidit av blödningar i tolv år. Lika många år som flickan har levt. Inga gynekologer hade kunnat hjälpa
På sina vandringar passerar Jesus den judiska gränsen, in på hedniskt område. Markus beskriver en värld i den ondes våld, representerad av en besatt man, fångad av destruktiva krafter. Han lever bland gravar, han skriker och sargar sig själv. Att hans demoner skickas in i svinen förstärker ytterligare den orena atmosfären, eftersom svinen av judarna
Sef 2: 3 ;3 :12-13 Ps 146:7-10 1 Kor 1: 26-31 Matt 5: 1-12a Portalen till lycka Huvudingången till en medeltida katedral har ofta en portal. Den liknar en öppen och välkomnande famn, även om själva porten är trång. Portalen är ofta utsmyckad och vacker. Saligprisningarna är en sådan portal. Den öppnar porten till den
– Heb 11:1-2,8-19 Luk 1:69-75 (Resp.psalm) Mark 4:35-41 – ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” De räddhågade lärjungarna fick ett överväldigande tecken. Om någon ”bryr sig” så är det den Mästare som är med dem i båten. Men han ställer den rannsakande frågan: ”Har ni ännu ingen tro?” Abraham är trons
”Ge akt på det ni hör”, säger Jesus. Det är också vad Hebreerbreet uppmanar till. Brevet har förkunnat om den store översteprästen som genom sitt offer har öppnat en levande väg in i Guds hus. Hans bildspråk är omtumlande. Templets ”förhänge” in till det allraheligaste, ofta kallat ”förlåt”, brast itu när Jesus dog på korset.
– Apg 9:1-22 Ps 117 Mark 16:15-18 – Ljuset på Damaskusvägen förvandlade Paulus liv. Han bländades, men fick tillbaka synen och därtill förmågan att se hela tillvaron i det ljus som bländat honom. ”I ditt ljus ser vi ljus.” Kan vi se det Paulus såg? – Inte direkt, men det skymtar fram både i hans
– Heb 10:1-10 Ps 40:2,4ab,7-8a,10,11 Mark 3:31-35 – ”En skugga av det goda som skall komma.” Hebreerbrevet jämför det första förbundets många offer med det nya förbundets enda och fullkomliga offer. Olikheten blir tydlig, nästan en kontrast. Ändå fanns det nya redan i det gamla, om än bara som en skugga. ”Det nya är fördolt
– Heb 9:2-3,11-14 Ps 47:2-3,6-9 Mark 3:20-21 – ”De menade att han var från sina sinnen.” Inte ens Jesu anhöriga kunde utan vidare förstå hans ord och gärningar. Den som följer honom får inte alltid svar på sina frågor. De blir också flera och intensifierade. Stadsprefekten i Rom (början av 300-talet) kunde inte förstå varför den
– Heb 7:25-8:6 Ps 40:7-10,17 Mark 3:7-12 – Enligt legenden blev Henrik dräpt av en bonde som han ålagt botgöring för dråp. Hans reliker flyttades senare till Åbo domkyrka. Han firas som Finlands apostel. Henriks martyrium infogas i det offer som Kristus enligt Hebreerbrevet framburit ”en gång för alla”. Kristi offer fullbordar alla det första förbundets offer.
– Jes 56:1,6-7 Ps 84:3-5,10-11 Joh 4:19-24 – ”Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus.” Det är lätt att se de negativa sidorna i kyrkan, och att fångas av bedrövelse. Men profeten utlovar ”glädje i mitt bönehus”. ”Vi tror på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka.” Det kräver mera eftertanke att tro på Kyrkan