– Fil 2:5-11 Ps 22:26b-30a,31-32 Luk 14:15-24 – Människans elände började när Adam ville vara ”som Gud”, när han ville vara sin egen her­re. Han upphöjde sig, men blev förödmjukad.

– Fil 2:1-4 Ps 131 Luk 14:12-14 – Carlo Borromeo (d. 1584) var präst och biskop till fullo. Men där­igenom påverkade han också lekmännen och blev till hjälp för he­la

5 Mos 6:2-6  Heb 7:23-28 Ps 18:2-4,47,51ab Mark 12:28b-34 Allhelgonatid Det är fortfarande ”allhelgonatid” i luften. Vi har nyligen firat både Alla helgons och Alla själars dag. Kyrkan låter oss

Job 19:1,23-27 Ps 116:5-6,10-11,15,16ac Fil 3:20-21 Joh 5:24-29 Kyrkan ber för de döda, för dem som inte längre själva kan på­verka sitt öde. Bönen för de döda är en barmhärtighetsgär­ning. Vi

Upp 7:2-4,9-14 Ps 24:1-6 1 Joh 3:1-3  Matt 5:1-12a De är de bästa gudsbevisen. Helgonen alltså. Genom sina liv be­svarar de frågor som annars tycks sakna svar. Är vår tro kanske

– Ef 6:10-20 Ps 144:1-2,9-10 Luk 13:31-35 – ”Häm­ta styr­ka hos Herren, av hans oerhörda kraft.” Det är som om Paulus kände vår frestelse till uppgiven­het. Ock­så den vacklande viljan. Jesus

– Ef 6:1-9 Ps 145:10-14 Luk 13:22-30 – ”Var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja.” Det gäller både barn och föräldrar, både underordnade och dem som är satta att

– Ef 5:21-33 Ps 128:1-5 Luk 13:18-21 – I förstone tycks aposteln inte ifrågasätta sin tids syn på förhållan­det mellan man och kvinna i äktenskapet. – Ändå sker något som förändrar

– Ef 2:19-22 Ps 19:2-5 Luk 6:12-19 – ”Genom apostlarna har vi lärt känna dig”, bad vi i kollektbönen. Apostlarna har förmedlat tillförlitlig kunskap om Her­­­ren. Utan den kunskapen navigerar människan

Jer 31:7-9 Ps 126 Heb 5:1-6 Mark 10:46-52 Den som ber är räddad – hur en människa blir frälst En berättelse kan säga mer än en hel bok. En händelse