Jes 60:1-6 Ps 72: 2,7-8,10-13 Ef 3:2-3a,5-6  Matt 2:1-12 Vägvisare till den stora glädjen ”När de vise männen såg stjärnan fylldes de av stor glädje.” Så berättar evangelisten Matteus. Hans kollega Lukas berättar vad herdarna fick höra un­der julnatten: ”Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket”. Idag, tret­ton

– 1 Joh 3:11-21 Ps 100 Joh 1:43-51 – ”Vi har gått över från döden till livet.” Genom att älska sin nästa går människan över från dö­den till livet. Kain, som slog ihjäl sin broder, ställde sig på dödens sida. Men döden börjar redan i brist på kärlek. ”Den som inte älskar är kvar i

– 1 Joh 3:7-10 Ps 98:1,7-9 Joh 1:35-42 – Evangelisten Johannes berättar, långt efter att det skett. Han kommer ihåg viktiga repliker och avgörande steg. Döparens ord om Jesus som Guds lamm får två av hans lärjungar att följa efter Jesus. Denne frågar ”vad de vill” och får motfrågan: ”Var bor du?” Svaret lyder: ”Följ

 – 1 Joh 2:29-3:6 Ps 98:1,4-6 Joh 1:29-34  – ”När han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är.” Det är vårt yttersta hopp. Detta slutmål betyder dels att vi blir lika Herren, dels att vi ser ho­nom sådan han är. Detta förbereds på två sätt. Dels

– 1 Joh 2:22-28 Ps 98:1-4 Joh 1:19-28 – Basileios och Gregorios levde på 300-talet, det år­hun­drade då tron på Kristi och Andens Gudom utmejs­la­des. De blev båda bis­kopar och kyrkolärare. Tron på den Heliga Treenigheten finns i den heliga Skrift, men som i ett frö. Johannes säger: ”Den som er­kä­nner Sonen har ock­så Fadern.” In­sikten

4 Mos 6:22-27 Ps 67: 2-3,5,6,8 Gal 4:4-7 Luk 2:16-21 Överlåtna och burna av Marias förbön Vad gör kyrkan på årets första dag? – Hon firar sin Herres moder. Det kan förvåna. I äldre sven­ska almanackor stod det på denna dag: ”Giv, o Jesu, fröjd och lycka!” Var inte det en starka­re bön? På sätt

1 Mos 15:1-6;21:1-3 Ps 105:1-6,8-9 Hebr 11:8,11-12,17-19 Luk 2:22, 39-40 Den vanliga familjens helighet    När Gud sände sin Son för att befria människorna från deras svåraste fiender, då lät han ho­nom växa upp i en vanlig familj. Den gudomlige Befria­ren dök inte upp på den mänsk­li­ga sce­nen som en imponerande ängel eller en himmelsk super­varelse.

– 1 Joh 2:12-17 Ps 96:7-10  Luk 2:36-40 – ”Pojken växte och fylldes av styrka och vishet.” Var inte Jesus fylld av vishet från början? Som Guds evi­ga Ord var han naturligtvis det. Men han blev fattig och an­tog våra mänskliga villkor. Hans gudomlighet gjorde honom inte mindre mänsk­lig. Till de män­skli­ga villkoren hör att

– 1 Joh 2:3-11 Ps 96:1-3,5b-6  Luk 2:22-35 – ”Mörkret viker och det sanna ljuset lyser redan.” Så känns det förvisso inte alltid, men Johannes vittnar om att det i grunden är så. Det gamla kärleksbudet har förvandlats och blivit ett ”nytt bud”. Det har fått ny kraft.  Evangelisten Lukas vet att grundorsaken till det

1 Joh 1:5-2:2  Ps 124:2-5,7-8 Matt 2:13-18 De oskyldiga barnen i Betlehem firas som martyrer, trots att de inte själva kunde be­känna tron. Tradi­tio­­nen är mycket gammal och utbredd i hela kyrkan. Kyrkan tror som hon ber. Ledd av Anden har hon firat dem som martyrer för Kristi skull. In­tuitivt har hon förstått. Kris­ti offer