– Ef 1:11-14 Ps 33:1-2,4-5,12-13 Luk 12:8-12 – ”Var inte rädda, ni är mer värda än många sparvar. Till och med hårstråna på ert huvud är räknade.” Jesus säger det till sina lär­jungar, till dem som är hans vänner. Den troende behöver inte låta sig för­virras av allt som fördunklar och skrämmer. Allt skall komma i

– Ef 1:1-10 Ps 98:1-6 Luk 11:47-54 – Den heliga Teresa blev kyrko­histo­riens första kvinnliga kyrko­lä­rare. Hon fick stora gåvor ”vishetens och uppenbarel­sens an­de”, men också imponerande kraft när hon på mödosam­ma resor grun­dade nya kloster. Hon lär att vägen till Gud går ge­nom ”Kris­ti allrahe­ligaste Man­dom”, dvs. genom hans mänsklighet. Genom Sonen till Fadern. Hon

– Gal 5:18-25 Ps 1:1-4,6  Luk 11:42-46 – Fariséerna hade gjort livet under lagen till en fråga om trohet mot regler och bud. Det är lätt att fastna i detaljerade föreskrifter men glöm­ma det vik­tigaste i la­gen: ”rätt­visan och kärle­ken till Gud”. Jesus talar om att göra det ena utan att försum­ma det andra. Han

Kortpredikan 13/10 – Gal 5:1-6 Ps 119:41,43-45,47-48 Luk 11:37-41 – Vi fortsätter att be veckans kollektbön: ”Låt din nåd ständigt före­gå och följa oss så att vi ständigt är beredda att göra det goda”. Paulus uttrycker det­samma i dagens avsnitt ur galaterbrevet. Vad det kommer an på är ”tron, som får sitt uttryck i kärlek”.

– Gal 4:22-24,26-27,31; 5:1 Ps 113:1-5a,6-7 Luk 11:29-32 – Abraham fick två söner, Ismael med sin slavinna Ha­gar och Isak med Sara, ”den fria kvinnan”. Paulus ser i detta ”en dju­pa­re me­ning”. De två sönerna symboliserar två sätt att leva, slaveri och frihe­t. Slaven styrs av för henne främmande makter, ofta godtyckliga och till slut grym­ma.

Jes 25:6-9  Ps 23 Fil 4:12-14, 19-20  Matt 22:1-14 I nåden En formulering hos aposteln Paulus i andra läsningen sticker ut. Han säger: ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft”. Med den kraften tycks han kunna hantera både framgång och motgång, både överflöd och brist, både häl­sa och sjuk­dom, utan att bli övermodig

– Gal 3:22-29 Ps 105:2-7 Luk 11:27-28 – Hur är det möjligt att människor kan bete sig mot varandra som de gör?    Aposteln Paulus har ett svar på frågan, men ett svar som inte är så lätt att bejaka. Paulus säger att det beror på synden. Guds ord lägger ”allt (alla människor) under synden”.

Kortpredikan 9/10 S. Ingrid av Skänninge, ordenskvinna – Gal 3:7-14 Ps 111:1-6 Luk 11:15-26 – Abraham blev välsignad genom att han trodde på Guds löfte. Han förklarades ”rättfärdig” genom sin tro. Hans välsignelse skul­le spridas till alla folk. Detta tillämpas av Paulus på alla dem som tror. Det handlar inte om att förtjäna rättfärdighet genom

– Gal 3:1-5 Luk 1:69-75 (Responsoriepsalm) Luk 11:5-13 – I slaget vid Lepanto, utanför den grekiska kusten, den 7 oktober 1571 besegrades de turkiska musli­mer­na av de kristna och hindrades från att invadera Euro­pa på samma sätt som de hade invaderat en rad andra krist­na länder runt Me­del­ha­vet. Kyrkans tro säger att ett legitimt försvar

– Vish 7:7-14 Ps 25:4-5,8-10,14 1 Kor 2:6-10 Luk 10:21-24 – ”Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att gå den.” Den heliga Birgittas bön sammanfattar hennes liv. Hon blev det hon blev visad, en profet, präglad av visheten. Redan som barn fick Birgitta i en vision se den kors­fäste. Hon frå­gar honom: