Vish 7:22-8:1 Ps 119:89-91,130,135,175  Luk 17:20-25 Redan som ung flicka kom den heliga Gertrud till cisterciensklost­ret i Helfta, där hon genomgick grundliga studier särskilt i littera­tur och fi­losofi. Hon påverkades av abbedissan Gertrud av Hac­ke­born och hennes syster Mechthild, som båda räknas som me­deltidens stora kvinnliga mystiker. Den heliga Gertrud blev själv nunna, genomgick en

– Vish 6:1-11 Ps 82:3-4,6-7 Luk 17:11-19 – Utan en yttersta och rättvis dom blir tillvaron menings­lös. Världs­historiens stora och små skurkar måste få sin dom. Det vore absurt om bödlar och deras offer bara skulle möta var­andra i evigheten utan en föregående dom. ”Domen blir hård över höga herrar. Sträng granskning väntar denna världens

Vish 2:23-3:9 Ps 34:2-3,16-19 Luk 17:7-10 Benedictus hänvisar till tjänaren i evangeliet när han beskriver bro­dern på öd­mjukhetens väg. Denne har blivit fri nog att bejaka ock­så ”allt som är vär­de­löst och uselt” utan att knota. ”Vi har ba­ra gjort vad vi är skyl­diga att göra.” Må vi be om nåden att upptäcka kraften och friheten i

Vish 6:12-16  Ps 63:2-8 1 Thess 4:13-18  Matt 25:1-13 Den eviga glädjens olja Ingen av Jesu liknelser har blivit så ofta avbildad som den om de tio jung­frur­na. Som präst i en medeltidskyrka på Gotland stod jag vid altaret varje söndag med denna lik­nelse inför mina ögon. På ena sidan de fem strålande jungfrurna med

– Jes 61:1-3a Ps 89:2-5,21-22,25,27 Matt 25:31-40 – Mar­tin av Tours ger en bild av smittande och hoppfull gläd­je.  Den lyser fram när han som katekumen delar sin mantel med en frysande och fat­tig tiggare. I drömmen får han se Kristus som den frusne, iklädd Martins mantel. Det är samma hoppfulla glädje i Jesajas profetia om

– Hes 47:1-2,8-9,12 Ps 46:2-6,8-9 Joh 3:13-22 – ”En ström går fram, vars flöden ger glädje åt Guds stad.” Profeten Hesekiel ser i en vision hur vatten rinner fram under templets trös­kel. När det rinner ut i havet blir dess vat­ten sunt och längs flodens stränder växer alla slags fruktträd upp, vars frukter tjänar till föda

– Rom 13:8-10 Ps 112:1-2,4-5,9 Luk 14:25-33 – Alla bud sammanfattas i budet att älska sin nästa. ”Den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen”. Varje förnuftig människa kan inse det. Den troende bejakar det med sitt hjärta. Aposteln säger i ett tidigare kapitel: ”I mitt inre beja­kar jag ju Guds lag”. Därmed erfar människan

– Rom 12:5-16a Ps 131 Luk 14:15-24 – ”Välkomna, allt är redo!” Inbjudan är vidöppen. Det var denna inbjudan som munken den helige Willi­brord förkunnade för Friserna på 700-talet. Det är människan som hittar på ursäkter. Hon låter sig luras att pri­oritera annat. Domen är hård, men rättvis. Inte för att hon inte duger, men för

– Rom 11:29-36 Ps 69:30-31,33-34,36-37 Luk 14:12-14 – Generös gästfrihet för ”fattiga och krymplingar, lytta och blinda” är en kristen dygd. Men den avslöjar också motiven, varför den utförs. Den rena godheten styrs inte av beräkning. Den gör det go­da för att den älskar. Denna godhet återspeglar Guds innersta.  I sitt handlande genom historien har Gud

Upp 7:2-4,9-14 Ps 24:1-6 1 Joh 3:1-3  Matt 5:1-12a Helgonen visar vägen till en öppnad himmel ”Låt oss glädja oss i Herren på alla helgons högtidsdag.” Så sjöng vi i dagens in­gångs­antifon.  Alla Helgons högtid är en slags skörde­fest. Helgonen är den rikaste frukten av vår Herres Jesu Kristi död och upp­stån­delse. Helgonen lyfter vår blick