– Jes 55:10-11 Ps 34:4-7,16-19 Matt 6:7-15 – Guds ord liknas av profeten vid regnet och snön, som gör jorden frukt­bäran­de. Her­rens ord ”skall inte vända tillbaka fåfängt, utan att ha ver­kat vad det var utsänt till”. Det sker inte automatiskt när det gäller människan. Hon måste ta ordet i sin mun och göra det

– 3 Mos 19:1-2,11-18 Ps 19:8-10,15 Matt 25:31-46 – Mose lag och dess fullbordan i Jesu lag.  Mose lagar krävde rättfärdighet, vilket betyder att ge åt var och en det som tillkommer honom. Sanning, respekt för and­ras egen­dom och rykte, lön för utfört arbete, döma utan anseen­de till per­sonen. Inte bara i handling, utan också

1 Mos 9:8-15 Ps 25:4-9 1 Pet 3:18-22  Mark 1:12-15 Att bestå i prövningen Fastetiden kan väcka olika reaktioner. Att höra om fasta och bot, kamp och strid kan hos några leda till en trött suck. Är inte livet svårt nog ändå? Andra har lite bätt­­­re min­ne. De vet att fastetiden ger kraft och glädje,

– Jes 58:9b-14 Ps 86:1-6 Luk 5:27-32 – ”Följ mig!” Det står att Levi läm­nade allt och följde rösten. Han måste ha sett blicken hos den som uttalade orden. Vi hörde rösten och såg ljuset på askonsdagen. ’Nu är Fas­tans saliga tid, som låter ångerns strålar lysa; låt oss då i gemen­sam iver ta emot dessa

– Jes 58:1-9a Ps 51:3-6a,18-19 Matt 9:14-15 – Att ”hänga med huvudet som ett sävstrå” är ingen bra fasteöv­ning. Själv­­­­ömkan, säger fäderna, är roten till allt ont. Klagan och knot­an­de gungar på samma strå. Den som hos andra vill ”lossa orättfärdiga bojor och lösa okets band” måste först befrias från sina egna bojor.  Bryt bröd åt

– 5 Mos 30:15-20 Ps 1:1-4,6 Luk 9:22-25 – Människan kan klaga över hur svårt det är att se klart och hitta rätt i livet, men när klarhet erbjuds, kan hon ändå ryg­­ga tillbaka. Det finns en förförisk lust i att förbli i dunkel och am­biva­lens, till och med i svaghet och sjukdom. Det är inte

– Jak 1:12-18 Ps 94:12-13a,14-15,18-19 Mark 8:14-21 – Aposteln Jakob påminner om trons ABC. Det är skillnad mellan fres­tel­se och pröv­ning – även om det i bibeln uttrycks med sam­ma ord. Det är också skillnad mellan frestelse och synd. Gud frestar ingen. Frestelsen kommer från den onde och tänder män­niskans be­gär. Fäderna liknar begäret vid

– Jak 1:1-12 Ps 119:67-68,71-72,75-76 Mark 8:11-13 – ”Skatta er lyckliga, när ni utsätts för prövningar.” Det kan låta som uppmaning till självplåge­ri, men den är rea­listisk och den ger hopp.    Den förutsätter tro. Tron att Herren styr och leder mitt och värl­dens liv. Också när allt tycks peka på och kännas som motsat­sen. I

– Höga Visan 8:6-7 Ps 148:1-2,11-13a,13c-14  Luk 10:38-42 – ”Hon förmådde mest, ty hon älskade mest.” Så säger Gregorius den store om Scholastica, när hon med sin bön dragit ner ett skyfall från himlen, vilket tvingar hennes bror Be­­nedictus att fortsätta det andliga samtalet hela natten. Det finns en kraft i detta ”mera”, det som

– 1 Kung 11:29-32;12:19 Ps 81:10-11b,12-15 Mark 7:31-37 – Profeten Achia förkunnar domen över Salomo, som låtit sig för­föras till av­­gudadyrkan, trots att Gud två gånger hade varnat ho­nom. Profeten river sönder sin mantel i tolv styc­ken och ger Jerobeam tio av dem. Det är det blivande Israel. Endast Juda stam skall fö­ra löftet till