– 2 Tim 2:8-15 Ps 25:4b-5b,8-10,14 Mark 12:28b-34 – Ett av de historiska skälen att fira nationaldag, valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523, väcker för katoliken inte utan vidare glädje, all­ra minst om man bor i Skåne som då inte ens hörde till Sverige.    Ändå finns det skäl att tacka Gud för

– 2 Tim 1:1-3,6-12 Ps 123:1-2 Mark 12:18-27 – Bonifatius växte upp i ett kloster i England men begav sig till Tyskland för att förkunna evangeliet. Hans mödor bar frukt och han räknas som Tysk­lands apostel. Han dog som martyr 754. Kyr­kan är ett skepp, säger han, som ständigt ska­kas av pröv­ningarnas vå­gor. ”Hon får

– 2 Pet 3;11b-15a,17-18 Ps 90;2-4,10,14,16  Mark 12:13-17 – Maria Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Västergötland. Hon ut­vand­rade till USA och leddes till ”den ka­tol­ska sanningens full­het”. Hon plågades av både sjukdom och motgångar, men beva­rade sitt hjär­­ta rent. Hon grundade en refor­merad gren av birgittinorden och för­de den till Birgit­tas land, i bön om

– 2 Pet 1:2-7 Ps 91:1-2,14-16 Mark 12:1-12 – Dagens avsnitt ur evangeliet berättar om vägen bort. Läsningen ur andra Petrusbrevet om vägen hem. Arrenda­torerna vill ”få del av arvet”. Människan vill vara sin egen Gud, leva på egna villkor.  Deras motstånd drivs till det yttersta. De dräper arv­tagaren.  Andra Petrusbrevet beskriver den rättvända vägen: tro,

2 Mos 24:3-8 Ps 116:12-13,15-18 Heb 9:11-15  Mark 14:12-16, 22-26   Närvaro, offer, utbyte Vi har firat de stora kristna högtiderna, jul, påsk och pingst. Därmed har vi firat hela Jesu jordiska liv och gärning, ett verk som skulle fortsätta genom hans apostlar. Jesus lämnade inte en skriven rad efter sig. Där­emot lämnade han en

Jud v.17,20b-25 Ps 63:2-6 Mark 11:27-33 Justinus Martyren (d. 165) är en av kyrkans första s.k. apologe­ter. Med för­nuf­tiga argument försvarade han tron och kyrkan mot ont förtal.[1] Han vägrade fri­modigt att ”offra till gu­dar­na”, trots att martyriet väntade den som vägrade. Han gjorde det med glädje.  ”Ni skall bygga ert liv på er allraheligaste

– Rom 12:9-16b Jes 12:2-3,4bcd,5-6 (Resp.psalm)  Luk 1:39-56 – Marias skyndar till Elisabet uppe i Juda bergsbygd. Ängeln hade ju sagt Maria att hennes släkting var havande, trots hennes höga ål­der. Den yngre sö­ker den äldre. Av detta möte målar Lukas en ikon. Med flerfaldig innebörd. Två havande kvinnor möts. De personifierar olika gene­rationer. De

– 1 Pet 2:2-5,9-12 Ps 100:2-5 Mark 10:46-52 – Bartimaios får höra att Jesus närmar sig. Det är människan, som i sin blindhet får höra evangeliet om Jesus. Bartimaios börjar ivrigt ropa och låter inte hindra sig: ”Jesus, Da­vids son, förbarma dig över mig!” Det är evangeliet som drar män­niskan ut ur mörkret.   Jesus möter

– 1 Pet 1:18-25 Ps 147:12-15,19-20 Mark 10:32-45 – ”Ni är födda på nytt”. Det är Petri budskap, som han jämför med och kontrasterar mot ”det meningslösa liv”, som de kristna levde förut. Nyfödelsen har skett genom ”Guds levande och bestående ord”. Petrus jämför detta ord med ”gräset och blommorna”, som förgår. De troende är

– 1 Pet 1:3-9 Ps 111:1-2,5-6,9,10c Mark 0:17-27 – ”Ett levande hopp.” Petrus påminner om den gåva de kristna fått genom dopet, fram­sprunget ur Kristi uppståndelse. Ingen yttre makt kan ta den gå­van ifrån dem. Han kallar gåvan ”ett levande hopp”. Det som tycks hota hoppet, prövningarna, jämförs med eldens lutt­ring av guldet. Dessa förökar