– Ef 6:10-20 Ps 144:1-2,9-10 Luk 13:31-35 – ”Häm­ta styr­ka hos Herren, av hans oerhörda kraft.” Det är som om Paulus kände vår frestelse till uppgiven­het. Ock­så den vacklande viljan. Jesus

– Ef 6:1-9 Ps 145:10-14 Luk 13:22-30 – ”Var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja.” Det gäller både barn och föräldrar, både underordnade och dem som är satta att

– Ef 5:21-33 Ps 128:1-5 Luk 13:18-21 – I förstone tycks aposteln inte ifrågasätta sin tids syn på förhållan­det mellan man och kvinna i äktenskapet. – Ändå sker något som förändrar

– Ef 2:19-22 Ps 19:2-5 Luk 6:12-19 – ”Genom apostlarna har vi lärt känna dig”, bad vi i kollektbönen. Apostlarna har förmedlat tillförlitlig kunskap om Her­­­ren. Utan den kunskapen navigerar människan

Jer 31:7-9 Ps 126 Heb 5:1-6 Mark 10:46-52 Den som ber är räddad – hur en människa blir frälst En berättelse kan säga mer än en hel bok. En händelse

– Ef 4:7-16  Ps 122:1-5 Luk 13:1-9 – ”Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge ho­nom”. Hela kroppen skall ”fogas samman och

– Ef 4:1-6 Ps 24:1-4b,5-6 Luk 12:54-59 – ”Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?”  Indirekt hänvisar Jesus till samvetet, ”människans hemligaste centrum och helge­dom”. I sitt samve­te har

– Ef 3:14-21 Ps 33:1-2,4-5,11-12,18-19 Luk 12:49-53 – Paulus vill falla på knä och förundras över den ofattbara gåva som Gud har givit honom. Avsnittet avslutar de tre inledande kapit­len i

  – Ef 3:2-12 Jes 12:2-3,4b-6 (Resp.psalm) Luk 12:39-48 – Aposteln mediterar över ”Den outgrundliga rikedom som finns i Kristus.” Redan i inledningen till efesierbrevet har han sagt det: ”Allt

– Ef 2:12-22 Ps 85:9-14 Luk 12:35-38 – ”Kom ihåg”, säger aposteln till de en gång hedniska efesierna, hur det var ”på den tiden utan Kristus”. De levde ”utan hopp