– 1 Mos 4:1-15,25 Ps 50: 1-8,16b-17,20-21 Mark 8:11-13 – När förhållandet till Gud har skadats är steget inte långt till det första brodermordet. Beskrivningen blir som en andra syndafallsberättelse. Det är inte historia i vanlig mening. Berättelsen beskriver vad som pågår hela tiden, så att människan kan känna igen sig. Kains onda planer syns i
– 1 Mos 3:9-24 Ps 90:2-6,12-13 Mark 8:1-10 – ”Om jag låter dem gå härifrån utan mat orkar de inte ta sig hem.” Jesus bekymrar sig om folket där ute i ödemarken. Samtidigt blir det en koncentrerad bild av hela hans livsverk. Utan hjälp tar sig människan inte till sitt egentliga ”hem”. Bibelns berättelse om hur
– 1 Mos 3:1-8 Ps 32:1-2,5-7 Mark 7:31-37 – Varför syndar människan? Det är ju så dumt. I efterhand, när hon förstår vad hon ställt till med, kan hon bittert ställa den frågan. Psykologi, genetik och andra kunskapskällor kan förklara en del, men inte allt. Det är den frågan som syndafallsberättelsen svarar på. Människan låter
– 1 Mos 2:18-25 Ps 128:1-5 Mark 7:24-30 – ”Det är inte gott att mannen är ensam.” Ordet för ”man”, ”adám”, betyder här snarast ”människa” och är förknippat med den jord, ”adamá”, ur vilken människan skapats. Först senare skall ordet bli ett könsbestämt namn, Adam. Människans ensamhet beskrivs som en brist, trots att det första kapitlet
– Hos 2:14b, 15b, 19-20 Upp 19:1, 5-9a Luk 10:38-42 – ”Hon förmådde mest, ty hon älskade mest.” Så säger Gregorius den store om den heliga Scholastica, den helige Benedictus syster, när hon med sin bön drar ner ett skyfall från himlen, vilket tvingar hennes bror att fortsätta deras andliga samtal hela natten. Brodern blir
– 1 Mos 1:20-2:4a Ps 8:4-9 Mark 7:1-3 – Skapelseverket når sin höjdpunkt i människan. Fiskarna och djuren frambringas ur vattnet och ur jorden. ”Må vattnet och jorden frambringa levande varelser.” Om människan står det att hon skapas direkt av Gud. Med ansvar för den övriga skapelsen. ”Allting lade du under hans fötter”. Högtidligt, som frukten
– 1 Mos 1:1-19 Ps 104:1-2a,5-6,10,12,24,35c Mark 6:53-56 – ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord…” Bibelns första ord känns igen i Johannesevangeliets inledning: ”I begynnelsen var Ordet…”. Skapelseberättelsen hör vi vid ett annat tillfälle under kyrkoåret – påsknattens vigilia. Kyrkan läser och förstår alltings skapelse i ljuset av hur allting nyskapades. Redan i bibelns
Mal 3:1-4 Ps 24:7-10 Heb 2:14-18 Luk 2:22-40 Ikon för synskadade Lukas berättelse om barnet i Symeons famn är en ikon, målad med varma färger. Bredvid Symeon målar Lukas bilden av Hanna, som berättar om barnet för alla som väntar på Jerusalems befrielse. Bildens bakgrund och miljö är templet, dit Josef och Maria har kommit
– Heb 13:15-17, 20-21 Ps 23 Mark 6:30-34 – Fyra veckor har vi följt Hebreerbrevet i vardagens mässor. Brevet når sin kulmen i en uppmaning: ”Vi vill genom Jesus ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud.” Brevet har beskrivit hur Gamla förbundets offer har nått sin fullbordan i Sonens evigt gällande offer. Det passande
– Heb 13:1-8 Ps 27:1,3,5,8-9b Mark 6:14-29 – Hebreerbrevets avslutande kapitel räknar upp olika kristna dygder. När Benedictus räknar upp en lång rad av dem i sin regel kallar han dem ”de goda gärningarnas verktyg”. De troende uppmanas att hålla den inbördes kärleken levande. Att visa gästfrihet – gäster kan visa sig vara änglar. De