– 1 Pet 2:2-5,9-12 Ps 100:2-5 Mark 10:46-52 –

Den blinde Bartimaios kunde inte tiga. Många bad honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: ”Jesus, Davids son, förbar-ma dig över mig!”

Jesu fråga när han möter Bartimaios är ganska märklig: ”Vad vill du att jag skall göra för dig?” Frågan kan tyckas orimlig. Är det inte självklart vad Bartimaios vill?

Frågan dyker upp i kyrkans liturgi vid flera tillfällen. Inför ett dop, när någon söker inträde i ett kloster. Vid ett nytt vägskäl i livet. Vad söker du? Vad vill du?

Det är Jesu fråga efter människans samverkan – trots att han säger till den botade: ”Din tro har hjälpt dig”.

Tron är aldrig allena. Bartimaios svarar: ”Gör så att jag kan se igen”.

Bartimaios kallades från mörkret till Guds underbara ljus. Han fick smaka Herrens godhet. Han blev en levande sten i det andliga husbygget.

Så att han kunde ”frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus”.

Frågan och svaret kan sjunka undan och glömmas bort. Petrus varnar: ”Akta er för köttets begär, som för krig mot själen.” Det är lätt att förlora den första kärleken.

Vi är kallade att med hela våra liv ”förkunna hans storverk”. Det är en nåd att få höra frågan på nytt: ”Vad vill du att jag skall göra för dig?”

Det är en nåd att med hela sin vilja fortsätta att be: ”Jesus, förbarma dig över mig”.

”Gör så att jag kan se igen”.