Kortpredikan

– Kol 3:1-11 Ps 145:2-3,10-13ab  Luk 6:20-26 –

”Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsam­mans med Kris­tus hos Gud”.

Paulus drar konsekvenserna av det han sagt i bör­jan av sitt brev till kolosserna. Genom tron och do­pet har de gått in i ett nytt sätt att leva. Men det gamla levnadssättet försvinner in­te av sig själv.

Paulus säger att det gamla måste dödas: ”otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi”. Den själviske har sig själv som avgud.

Några vill gärna smaka det nya livet ”med Kristus hos Gud”, men utan att ”dö” från det gamla.

Den beprövade strategin är att ”agere contra”. Det betyder inte bara att stå emot det onda, utan att ”gö­ra det mot­satta” till lasten. 

Frestas du av orena fantasier – älska och bed om kyskhet, gärna med blicken på den rena jungfrun! Grips du av vrede – handla ext­ra milt! Redan ett leende är ett steg i rätt riktning. Fångas du av begär – avstå något extra! Frestas du av själv­ömkan – intressera dig för och gör något konkret för din nästa, till exempel en bön för den som lider mer än du!

Det låter som självförbättring, men det är vägen till en upptäckt. Det nya livet är verkligt. Vi har uppstått med Kristus, även om det ännu är ”osynligt”. Det skymtar fram hos helgonen. Den ödmjuke ser det hos de andra. Själv är han nöjd med nåden.  

Jesus säger detsamma till sina lärjungar, men med andra ord: De fattiga är berika­de. De hungriga är mät­ta­de. De gråtande är fyllda av gläd­je.

Det nya livet har sin källa i dopet och stärks i den heliga eukaris­tin.

”Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsam­mans med Kris­tus hos Gud”.